matilda-

Igår gjorde jag något som är ganska olikt mig- jag tänkte verkligen igenom hur min framtid kanske blir. Eller snarare hur jag vill att min framtid ska bli. Visst kan jag säga att jag ska bli polis och det ena eller andra, men jag säger det mest för att det är det enda alternativet jag ens har funderat på. Inte för att jag har blivit opepp på polisyrket/tankarna, men det finns ju liksom mer val va.. Iförsig kom jag inte fram till något som var sådär jättelockande när jag kollade tex Karlstads universitets hemsida. Men imorses när jag och Helene jobbade snackade hon om hennes dotter som läste till beteendevetare, och det lät hur intressant som helst! Så jag sökte på det när jag kom hem, och jag är verkligen intresserad av det! Jag ska nog kolla upp det lite till, så påminn mig att gå till studievägledaren när skolan börjar igen (och be till någon om att man inte behöver matte b för att komma in där. Det verkade inte som det, så tackochheyvadbra i så fall).

Annars tror jag att jag botat min så kallade telefonskräck en hel jävla del. Det är naaajs och så sjukt skönt! Har snackat med flera stycken de senaste tre dagarna som jag aldrig skulle gjort annars. En sån sak kan få en att bli stolt över sig själv, mihihihi! Okej att jag sen har stooora problem med att säga hejdå, men är en annan femma. Alltid ska det vara något, annars är det inte jag. Eller nåt..

Äh, det är mest jobb, fika på stan och häng som gäller annars, så jag har inget mer viktigt att säga. Jag är rätt less på´t, men ja, ah.. Till helgen blir det i alla fall fest på lördag (nähä? haha), resten av helgdagarna jobbar jag. Ahvafan, jag ska väl inte klaga när jag kollar på tv och får betalt för´t, antar jag..
Men jag vill ha riktig sommar! Jag vill ha sån sommar vi alla verkar ha haft tidigare, men som ingen har längre. För ingen har tid, för alla jobbar och gör andra saker- i andra städer. Och jag hinner inte, för all tid går mer eller mindre åt jobb numera. Och när det inte är det så är det fest. Eller shopping. Det två sista sakerna jag nämnde är pusspusslovely, men man hinner inget annat. Jag hör (ser?) verkligen själv hur i-landsproblemaktigt det här blev, men jag vet inte riktigt hur jag ska förklara det på ett bättre sätt. Jag önskar väl bara att jag kunde samla alla älskade (älskadeälskade) vänner runt omkring mig och krama sönder er allihopa. För hur många löften det än blir om att ses på sommaren så blir det inget av, för man går om varandra. När jag jobbar dag jobbar resten kväll och vice versa. Kort sagt så vill jag väl bara påpeka hur mycket jag saknar er, fina vänner!
Jag kommer i alla fall få träffa många av er på lördag- jag längtar!

Dags för mer häng på stan, med de coola kidsen, tss.