Helvetes panik.

Jag bryter snart samma här. Jag hatar mig själv för att jag inte fattade något om hur stipendierna till volontärarbetet skulle sökas eller vilka som ens kunde sökas. För nu står jag här, de flesta ansökningstiderna har gått ut, och nästa gång är inte förrän november- december. Jag vill ju för fan inte vara kvar i Sverige då ens. Åh, helvetesjävlaskit rent ut sagt. Varför bad jag inte pappa om hjälp tidigare? Fuck, jag vet inte vad jag gör om inte det här går hem, om det inte blir så att jag kommer iväg i vinter. Jag lipar bara av tanken. Fyfan för att jag ska vara så jävla bekväm, "allt-löser-sig" och sämst framförhållning. När fan ska jag börja lära mig av mina egna misstag?

Tre punkter.

1. I min nästa lägenhet ska det finnas en balkong. Ingen liten fransk fjuttig balkong som jag har nu, utan en riktig. Jag begär inget stort eller flådigt, bara någon slags balkong som man kan gå ut på. Som den jag har i mitt rum i Skara, den räcker fint (som jag visserligen aldrig använder). Det ska vara krav nummer ett. Well, nästan i alla fall. Om man nu ens kan ha några krav när man flyttar till en storstad utan så värst stor budget.


2. I vår vill jag bara ha massa klänningar, kjolar och tunikor som man inte behöver ha jeans till. Jag vill se vårfräsch ut, hela tiden helst. Vilket inte lär hända eftersom min budget inte lär tillåta det, but still. Lite fjäsk med mamma när det gäller kläder, lite fjäsk med pappa när det gäller resor, bara man vet hur man ska spela sina kort rätt, haha.
Nu hittar jag såklart inget bra exempel på´t, men ni får skaffa en bild i huvudet.

3. På torsdag förväntar jag mig inget annat än tokröj på Stadt, brudar. Det kan vi lyckas med, right?! Det kan verkligen behövas för min del. Inte för att det var längesen jag söp, men det var hela 3 veckor sen jag hade en riktigt ball utgång och "efterfest", haha.


Äsch, bra så.

I´m such a dramaqueen.

Jag har kommit på hur jag själv fungerar, såhär äre:
Säg att jag träffar en kille. I början (av mitt tänkande) så känner jag lite "struntsamma, det som händer händer. Jag mår bra för tillfället och det är allt som betyder nåt". Jag tar det för vad det är, och varken över- eller underanalyserar = det ultimata. Sen kommer jag till det stadiet då jag börjar överromantisera allt. Att allt med den här killen är så bra, allt vi gjorde och hur vi gjorde det var så bra (och ni behöver inte referera till sex här). Allt är mycket bättre än vad verkligheten troligen är. Och med det menas inte att verkligheten är dålig, bara att drömmen och de överromantiserade tankarna är så oerhört perfekta. Sen kommer jag till det stadiet då jag underromantiserar allt. Vet inte hur jag ska kunna förklara det riktigt, men det är som att jag ser allt ur en sämre vinkel helt plötsligt. Det som jag några veckor tidigare gått på moln för (när jag överromantiserade precis allt) är helt plötsligt inte alls lika charmigt och underbart. Efter jag gått igenom de stadierna går jag antingen vidare, om man nu kan säga det så, eller så börjar jag om från ruta ett och går igenom allt det igen.

För att tala om annat så är det dags för Stockholm imorron igen. Denna gången på grund av att vi ska tävla i juridik-SM. Eller vi och vi, 5 personer av 20, vi andra ska bara dit och chilla, haha. Efter trerätters-middagen på kvällen blir det utgång, och på lördagen blir det shopping. Känns rätt okej att Falköpings kommun bjuder oss på det här, hajjemän. 07.11 imorron går tåget, och är tillbaka runt 19.00 på lördag. Då är det bara att gå på flaskan igen, då vi ska fira Julia som fyller 19. Olins lär bli smockat med folk since Maskinen spelar. Själva bandet struntar jag blanka fan i, men folket lär bli ball.

Nu- Sex and the city, massa puss på det!

det finns inget substitut för den vackraste pojken i världen.

fastän du aldrig kollar åt mitt håll
är det bara dina ögon jag ser
fastän du aldrig ger mig ett leende längre
så är det bara ditt skratt jag drömmer om
och fastän du är dag och jag är natt
är det inga som matchar lika bra som vi

är jag som vatten för dig
vatten som du inte längre behöver dricka för att överleva?
som luft du inte längre behöver andas?
som en drog du numera inte känner någon abstinens efter?
är jag kapitlet i ditt liv du har rivit ur från dess pärm?

jag kräver inte mycket
jag kan leva utan vatten luft droger och alla världens böcker
dina andetag är allt jag behöver för att inte försvinna
försvinna in bland ångesten meningslösheten
och ensamhetens gator
gatunamnen jag nu kan allt för väl

du är som ett beroende
en drog som man inte kan ersätta med annat
för inget berusningsmedel i världen kan få mig så hög
(av lycka)
som du får mig att bli
vin öl sprit absint cigaretter snus
jag har provat allt
men alltid kommit fram till samma slutsats
det finns inget substitut för den vackraste pojken i världen.

Pressure drop.

matilda, säger:

man får prioritera här emma

Emma säger:

Haha, det är ju bara mitt projektarbete och 100 poäng som jag lägger på hal is!

matilda, säger:

äsch då, kör järnet på fredag och lördag så får du se vart du är då

Emma säger:

haha, jaa, jag kan ju vara packad hela helgen. Då kanske jag skriver "The uppsats of my life".

matilda, säger:

haha, jag menade inte att du skulle ta ett järn, utan köra järnet 

Emma säger:

hahahaha
Emma säger:
jag är efterbliven :P
matilda säger:
gudja (haha), men det är ingen nyhet.

Emma kopplar alltid lika snabbt, vet inte om det beror på mig eller om hon alltid är lika klipsk, men hon bjuder på´t ;)
Annars har jag mest ångest för allt plugg som jag har, plus att jag har världens sämsta disciplin som gör att jag inte börjar. Satte mig med engelskatalet förut men fattade fan inte hur jag ska kunna få ihop det. Så vi får se hur det blir med studentfest imorron, med tanke på att jag måste vara klar med engelskan innan vi drar till Stockholm i helgen.

Var nere på second hand en sväng efter skolan idag, 20 spänn för jeansshorts och väska, det kallar jag billigt, haha.
 


du lät mig falla fritt.

jag gav dig mitt hjärta inatt
vet du om det?
jag gav dig mina innersta tankar inatt
märkte du ens att jag sa något?
jag gav dig min allra starkaste kärlek inatt
och du lät den falla fritt

jag önskar att jag kunde säga
att du aldrig sårat mig
att jag aldrig behövde leta efter ett sönderslaget självförtroende igen
att jag aldrig trodde det skulle bli du och jag
att dina kyssar inte alls gav mig rysningar längst ryggraden
men lögner gör det inte lättare att glömma

jag byggde upp en dröm
en illusion av vad vi två skulle kunna ha
sen muren av drömmar rasats av dig har jag förgäves försökt bygga upp den igen
men denna gången bygger jag muren som ska skydda mig från dig

men även den jävla muren förstörs varenda gång vi ses
och även om vi inte pratar
även om dina händer aldrig ligger runt min midja
eller dina läppar kysser min panna
så vet du lika väl som jag att dina ögonkast får min mur att falla
once fucking again

trots allt du utsätter mig för
trots alla förstörda nätter
den skadade självbilden
och ångesten av ensamhet
så kan jag inte sluta utsätta mig för dig

för varenda sekund utan ditt leende
dina ögon
eller formen av dina nyckelben
är en sekund som inte går att ersätta på annat sätt

en minut utan dina andetag
din röst i mitt öra
eller armen om mig när jag ska sova
är en minut av lycka jag inte kan sluta tråna efter

trots dethär går sekunder, minuter, timmar och dagar utan dig
och jag tror att jag tappar bort mig själv mer och mer för varje dag som går.


Kärlek och saknad.

Har kollat på Söndagsparty med Filip&Fredrik nu, och ärligt talat, det här är nog första gången jag är lite besviken på deras program. Har alltid älskat allt det de gjort innan. Visst skrattade jag en del gånger idag med, men förväntningarna sänktes om jag ska vara ärlig. De hoppade hit och dit, hände för mycket saker så man inte kunde koncentrera sig och jag ville ha/se en seriös intervju med Manson. Nu kändes det mest krystat om jag ska vara ärlig. Men okej, första programmet, det får gå. Jag hoppas det blir bättre, för dom kan så jävla mycket bättre.

Fick mejl från min allra finaste Malin idag, och helvete vad jag saknar den människan! Tänk er själva, 8½ månad utan att jag sett en av mina närmaste vänner, det känns helt sjukt faktiskt. Jag fick en klump i magen och tårar i ögonen av saknad, samtidigt som jag skrattade och log för mig själv för att det är fortfarande så mycket min gamla vanliga Malin som skriver. Om 1 månad och 9 dagar är hon äntligen hemma!






Nobody knows me like you do.

Imorron ska jag skjutsa pappa till flygplatsen, so feel free to entertain me med telefonsamtal och sms mellan 10.30- 14.00.

I'm gonna trade in my old ways for a new shot at life.

Hela gårdagen blev väldigt lyckad med lunch på Kråks med paps och farfar, picknick vid vattentornet med Simone, Sara, Åsasara och Emma, sen spa i Falköping på kvällen.
Ikväll har jag och lillebror varit i Lidköping och köpt hans födelsedagspresenter tills imorron. 3 t-shirtar, 2 tröjor och ett par byxor rikare blev han med min hjälp, hajjemän.
Vid 18.20 ikväll utnyttjar jag min födelsedagspresent då jag och Kajsa drar till Skövde för att käka på Pims. Det känns lite konstigt att ha en helg då jag inte går ut, med tanke på att det händer så jävla sällan. Vet knappt vad man gör på helgen om man inte festar. Men ikväll lär bli mysigt, efter några glas vin vet man ju aldrig vart man hamnar, haha.
Innan dess- powernap i solen och dra några Sex and the city avsnitt.

I'm gonna trade in my old ways for a new shot at life.


Don´t let your walls down, you might fall in love.

Äh, jag orkar inte vara djup och deppig idag, alltså säger jag inget om det.
Kan däremot säga att jag ser framemot imorron med picknick vid vattentornet runt två, sen spa i Falköping på kvällen. Inte dåligt alls va..

Låten säger allt just nu, enjoy.

I know a girl who warns of the dangers of love
all the pain and the anguish, the sorrow that it brings
She keeps herself in a world that's protected
Her outsides are tough
but inside her heart longs to sing

Don't let your walls down
you might fall in love


 

Och inte att förglömma-
Matilda <3 Simone!

Be my little baby, and love me all the time.

Jag håller mig över jobbiga-tankar-fasen ganska bra just nu, och det tack vare allt jag gör. Jag vill helst inte ha en lugn stund så att jag kan tänka, överanalysera och känna efter, för jag vet att de jobbiga tankarna ligger där i bakhuvudet och gnager. Men det gör visserligen att jag är sjukt trött hela tiden, och inte kan prestera hundra i något jag gör riktigt.

Jag tänker inte berätta så mycket om Stockholmo eller lovet, för det går inte återberätta. Men kort så hade jag och Emma i alla fall tre riktiga chilldagar med shopping och mys vid vattnet. Torsdagskvällen spenderade vi med bio och fredagskvällen festade vi till det lite på Stureplan. Haha, ja, jag och Stureplan går inte hand i hand, men det var fan det enda stället som vi hittade till utan problem. Kände sig ganska malplacerad där kan jag säga. Lördagen var vi i Gamla stan, åt och solade vid vattnet. Kom hem vid nio på kvällen, då det bara var att skynda ut igen för att festa på Stadt, förfest hos Lelle. Söndagen spenderades med promenad i P-burg och glass på stan med Simone, för att sedan ta med mig Torsten och spendera resten av kvällen/natten hos Lossi. Måndagen, igår, var jag i Karlsborg hela dagen för att umgås med släkten och fira födelsedagar. Så, det var de senaste dagarna.

En bild säger mer än tusen ord..
        

Nä, nu ska jag göra mig iordning. Om en timme kommer Emma så ska jag följa med henne ut och kolla på hennes balklänning, sen ska vi möta upp Jules på badet vid halv sju. Solong.

Stockholm- here we come!

Mitt minne alltså, det är verkligen som bortblåst. Jag har alltid varit den som kommit ihåg allt från födelsedagar till vad jag ska göra nästa helg, i huvudet, utan att behöva skriva upp det. Jag har haft ett superminne helt enkelt. Nu däremot, nu minns jag inget, och om jag inte kollar i min almanacka/skriver det på bloggen så missar jag det mesta. Så ni kan ju anta hur det går när jag försöker packa nu, va?! Jag är värre än en virrig höna, springer runt och hittar inget/glömt bort vad det var jag letade efter.. Jag tror, helt ärligt, att jag supit bort mitt minne. Och eftersom supandet inte lär minska det närmaste, så bådar inte det så gott för minnet. Jag avskyr verkligen att inte minnas, att inte hålla koll på saker och ting som jag brukar. Något av det värsta är att jag hela tiden tror jag tappat bort saker eftersom jag inte har något minne av vart jag har lagt dom. Det kan bli lite kaosartat när man tror att kameran, mobilen, nycklarna osv är borta..

I alla fall så har jag väl kommit en bit med packningen. Och egentligen, hur mycket ska man ha med sig till Stockholm över två dagar? Det behövs inte så speciellt mycket, bara om man visste vad man vill ha på sig. Det jag kan tänka mig att ha på mig idag kommer jag säkert inte vilja ha på fredag, vilket gör det hela lite svårare.

Anyhow, imorron drar jag och Emma, 7.30 går tåget. Torsdagen lär spenderas med shopping mest, kanske bio på kvällen. Fredagen lär bli mer shopping, chill på uteservering eftersom jag såg att vädret skulle bli bra, och troligen utgång på kvällen. Sen är frågan vart man ska festa i Stockholm? Har en känsla av att lördagen kommer bli rätt lugn, som bakisdagar brukar vara. Vid 17.00 går tåget hem igen, så vi är lagom hemma tills det blir påskfest på Stadt. Så upptagen helg lär det bli, men jag gillar det!

Nä, nu ska jag ner till Munken, hyra Australia och köpa matsäck till tåget imorron. Har en stark känsla att det kan bli kyckling-curry baguette, mumma. Och dethär inlägget blev längre än vad jag tänkt men..

Lite bilder sen igårkväll..
    

Big day coming.

For your information: jag är inte känslokall längre. Man kan se det från två sidor. Den ena är att det är jävligt skönt att känna att något eller någon kan beröra en, för första gången på... ett år, kanske mer? Andra sidan är att det är jävligt jobbigt för att man är i ett sånt utsatt läge, vadsomhelst kan få en ur balans. Men när det är bra, som det är nu, då går man på moln och är mest glad åt allt. Jävlig svår balansgång det där. Sen att jag är velig som fan kan vara lite jobbigt med, men äh, man ska leva för stunden, är det inte så?!

Har hunnit med Nockes och Skövde en sväng med brudarna + Johan idag. Vid sex ska jag ner och möta Annie och co på Munken, sen chill i Museéparken.


Jag älskar mitt meningslösa liv, hur är ditt liv?

Lite kort om de senaste dagarna..
Lördagskvällen blev väldigt lyckat. Vi var ett gäng som chillade hemma hos mig innan, och gulliga som dom är hade dom köpt födelsedagspresenter till mig. Allt från en Hawaiigris till presentkort på Nockes och gratis drink i baren, puss på er.  Runt elva drog vi ner till Olins, och som vanligt var det roligt. Roligt folk, dålig musik, precis som det brukar vara, haha. Märkte inte ens att bandet spelade, så de utmärkte sig väl inte så mycket från den vanliga musiken som spelas där = skitmusik. Vid halv tre skulle vi gå på efterfest, och efter några omvägar förbi Smörgåshörnan och sånt kom vi fram till Niklas. Stannade väl max en kvart innan vi gick hem, haha. Och ja, den här beskriver beskriver väl knappt inget av min kväll, men ja, vi ska inte gå in djupare. Men det var en jävligt mysig kväll och bra början på födelsedagen.
För övrigt är jag fortfarande en okänslig bitch på fyllan.
       

Igår, efter knapp någon sömn alls, var det lite firande med pappas sida av släkten. Inte för att pappa var med och firade, haha, men ändå. Simone kom och överraskade mig en en present med, den sötisen ;)
Idag var det Falköping som gällde. Skulle göra några ärenden och passade på att fika med Lisa på stan då med, mys. Ikväll kommer Kajsa och firar mig, det var ett jävla firande, yäsyäs.
 

Imorron blir det fika på Nockes med några folk, okänt vilka det blir än bara, haha. På kvällen är det museéparken med grillning och brännboll. Jag älskar dethär vädret!
Och fan vad bra jag mår nu!

Vårkänslor och förjävla bra humör!

Jag är verkligen lycklig nu. Solen lyser, har spenderat hela dagen i Götet med världens bästa mamma och ska spendera kvällen med världens bästa vänner. Ja, allt och alla känns ganska så mycket bäst nu, så fan ta den som ens försöker förstöra mitt underbara humör. Haha, anyhow, dagen i Götet var underbar. Fick inte många timmars sömn inatt (well, 5-6 timmar är alldeles för lite för mig i alla fall), men gick upp, pigg som en lärka, vid åtta imorses. Har köpt min studentklänning, så nu är det mesta till studenten i klädväg fixat. Köpte även två par skor, en klänning, en blus, en sjal och ett linne. Eller jag och jag, mamma köpte allt, haha. Åh, ultimata vårdagen verkligen!

Ikväll är det party until you drop som gäller. Är förfest/häng hos mig innan med Jules, Emma, Simone, Gabriela, Åsasara, Emelie samt kanske Ludvig, Annie och co. Woho, känner på mig att det kan bli en jävligt bra kväll!
Nu ska jag dra till stan och handla, heyhey.

65 days to go.

Det är helt underbaaart väder ute,
65 dagar tills studenten-
det firar vi med fest!

RSS 2.0