Is someone getting the best of you?
Jag har verkligen inget roligt att komma med. Jag är inte sjuk längre, det är väl det största som hänt de senaste dagarna. Gårdagen var mysig och lugn med fika på Nockes med Emma på eftermiddagen och middag på Lai Thai med Elin och Evelina.
Ikväll var det val mellan Skara, Falköping och Skövde. Bekväm som jag är blir det utgång i Skara. Verkar vara rätt roligt folk som ska ut med, så det blir nog ball. Imorron åker jag, mamma och Carl till mormor och morfar i Karlsborg.
Det är väl i stort sett det som händer i helgen.
Rock on.
Ikväll var det val mellan Skara, Falköping och Skövde. Bekväm som jag är blir det utgång i Skara. Verkar vara rätt roligt folk som ska ut med, så det blir nog ball. Imorron åker jag, mamma och Carl till mormor och morfar i Karlsborg.
Det är väl i stort sett det som händer i helgen.
Rock on.
Mina hjältar.
På över tre månader har jag träffat pappa en vecka. Och det är faktiskt ganska jobbigt. Det var inte alls som när han var i Bosnien och jobbade när jag var elva år, för då var jag pappas lilla flicka och hade mer eller mindre ont i magen varje dag. Jag är väl egentligen fortfarande pappas flicka, men mycket mer självständig. Men fortfarande, det var pappa (och mamma) som såg att jag mådde dåligt när jag inte ens visste om det själv. Han som saknade mitt galna skratt och konstiga påhitt. Pappa som kallar mig hönapöna och proggarn. Som skulle acceptera mig oavsett hur jag var eller hur många gånger jag misslyckas. Som provocerar mig så jag blir tokig och retar mig för min rebelliska period. Som vet precis hur jag fungerar utan att behöva säga ett ord. Som har koll på det mesta jag gör, for good and for worse, men älskar mig ändå. Pappa som alltid får mig att skratta och må bra.
Men trots att jag saknar honom så finns det ingen som jag är så stolt över och beundrar så sjukt mycket. Okej, mamma ligger på samma plan där i för sig. Men det pappa gör nu, jag är så fruktansvärt stolt över honom och glad att jag har världens bästa pappa! Och så oerhört tacksam för att jag har världens starkaste mamma som klarar av att göra allt och ändå lyckas behålla humöret och modet uppe, trots att jag vet att hon saknar pappa minst lika mycket som jag. Och Carl som klarar det, för jag vet att han är i samma sits nu som jag var i för sju- åtta år sen. Givetvis Johan med för att han klarar det, och för att han själv åker ut i världen. Men i september är pappa nog hemma ett tag igen innan han åker på nya äventyr, haha.
Det jag ville säga med det här inlägget var väl mest att jag är enormt tacksam för att jag just växt upp med och har en outstanding familj. Och jag tar det inte förgivet längre. Jag älskar er!
Men trots att jag saknar honom så finns det ingen som jag är så stolt över och beundrar så sjukt mycket. Okej, mamma ligger på samma plan där i för sig. Men det pappa gör nu, jag är så fruktansvärt stolt över honom och glad att jag har världens bästa pappa! Och så oerhört tacksam för att jag har världens starkaste mamma som klarar av att göra allt och ändå lyckas behålla humöret och modet uppe, trots att jag vet att hon saknar pappa minst lika mycket som jag. Och Carl som klarar det, för jag vet att han är i samma sits nu som jag var i för sju- åtta år sen. Givetvis Johan med för att han klarar det, och för att han själv åker ut i världen. Men i september är pappa nog hemma ett tag igen innan han åker på nya äventyr, haha.
Det jag ville säga med det här inlägget var väl mest att jag är enormt tacksam för att jag just växt upp med och har en outstanding familj. Och jag tar det inte förgivet längre. Jag älskar er!
Välkommen till livet och dess teater.
Idag fick jag hoppa in och jobba på särskolan i Axvall pga att de var kort med folk. Och åh vad jag gillar de små liven, trots att jag knappt känner dom. De är så härliga, öppna och spontant roliga. Det känns verkligen som att det är mitt "kall" att jobba med personer som har någon typ av funktionshinder. Det kan såklart tära på en och det klart det finns dagar som är mindre bra, men när dom är bra så är det så underbart att vara med. Det värmer verkligen.
Jag är inte troende, men något som jag tror på är att alla människor har ett "kall". Jag kan inte säga det med något bättre ord, för ödet känns inte som samma sak. Jag tror inte jag tror på ödet, inte fullt ut i alla fall. Men jag tror att alla har ett kall i livet, och det känns lite som att det här är mitt. För tillfället i alla fall, om man kan säga så. För jag tror inte jag kommer jobba med dethär hela livet, men kort sagt så känns det sjukt bra just nu.
Denna veckan kommer nog mest bestå av plugg och skicka in arbetsansökningar tills sommar&höstjobb. Lär skicka runt till halva stan så att man inte blir utan, allt från psykiatrin till Jula.
Slänger in några bilder sen förfesten hos mig, som inte blev mer än förfest, haha. Och av 20 bilder blev så många som 0 bra, haha. Men vafan, det kör vi på..
Okej, det blev bara två, för allas skull, haha. Jag slutar aldrig förvåna mig själv med fulhet, haha!
Jag är inte troende, men något som jag tror på är att alla människor har ett "kall". Jag kan inte säga det med något bättre ord, för ödet känns inte som samma sak. Jag tror inte jag tror på ödet, inte fullt ut i alla fall. Men jag tror att alla har ett kall i livet, och det känns lite som att det här är mitt. För tillfället i alla fall, om man kan säga så. För jag tror inte jag kommer jobba med dethär hela livet, men kort sagt så känns det sjukt bra just nu.
Denna veckan kommer nog mest bestå av plugg och skicka in arbetsansökningar tills sommar&höstjobb. Lär skicka runt till halva stan så att man inte blir utan, allt från psykiatrin till Jula.
Slänger in några bilder sen förfesten hos mig, som inte blev mer än förfest, haha. Och av 20 bilder blev så många som 0 bra, haha. Men vafan, det kör vi på..
Okej, det blev bara två, för allas skull, haha. Jag slutar aldrig förvåna mig själv med fulhet, haha!
Somebody woke up next to someone else.
Lite kort och ytlig fakta om igår..
Jag drog till Skövde vid åtta för att möta upp Kajsa på stationen innan vi drog hem till Emma och Erik på förfest. Drack ikapp relativt snabbt och sen var det Singstar mest hela kvällen. Har alltid varit ganska skeptiskt till det, men det är sjukt underskattat faktiskt. Mysig förfest innan vi drog till Vatra runt elva, och där inne var det fan livat, tss.. Det var roligt, men ändå var jag, Kajsa och David tillbaka i Skara runt kvart över ett. Tänkte dra in på Olins, men eftersom vakterna krävde hundra spänn för att vara inne en halvtimme så sket vi i det. Kajsa och David drog hem och jag chillade vidare utanför.
Imorses när jag vaknade hade inte Bakistabletterna hjälpt överdrivet mycket, det kändes mest som att jag skulle spy närsom. Men jag tog mig ändå i kragen och mötte upp Lossi på Idrottshallen för att kolla på handboll vid två.
För övrigt borde jag blockera min mobil från sms på fyllan. Jag vet inte hur många fyllesms jag skickade inatt. Och jag ska alltid bli så jävla djup med i slutändan. Deeptalk på fyllan är lite av mitt signum. Annars är det inget mer jag behöver skriva av mig här. Bara sex dagar tills nästa utgång, haha.
Dagens låt är ju rätt given och klockren- Hello Saferide- Saturday Nights.
Somebody ordered too many drinks last night
Somebody reckoned dancing on the bar's all right
Somebody woke up next to someone else, thinking
Some people thought about killing off themselves
Oh, Lord! Forgive me them Saturday nights
They'll make you do things you'll regret for the rest of your life
And Lord! Forbid them glimmering Saturday lights
And tell me I am not me on Saturday nights.
Jag drog till Skövde vid åtta för att möta upp Kajsa på stationen innan vi drog hem till Emma och Erik på förfest. Drack ikapp relativt snabbt och sen var det Singstar mest hela kvällen. Har alltid varit ganska skeptiskt till det, men det är sjukt underskattat faktiskt. Mysig förfest innan vi drog till Vatra runt elva, och där inne var det fan livat, tss.. Det var roligt, men ändå var jag, Kajsa och David tillbaka i Skara runt kvart över ett. Tänkte dra in på Olins, men eftersom vakterna krävde hundra spänn för att vara inne en halvtimme så sket vi i det. Kajsa och David drog hem och jag chillade vidare utanför.
Imorses när jag vaknade hade inte Bakistabletterna hjälpt överdrivet mycket, det kändes mest som att jag skulle spy närsom. Men jag tog mig ändå i kragen och mötte upp Lossi på Idrottshallen för att kolla på handboll vid två.
För övrigt borde jag blockera min mobil från sms på fyllan. Jag vet inte hur många fyllesms jag skickade inatt. Och jag ska alltid bli så jävla djup med i slutändan. Deeptalk på fyllan är lite av mitt signum. Annars är det inget mer jag behöver skriva av mig här. Bara sex dagar tills nästa utgång, haha.
Dagens låt är ju rätt given och klockren- Hello Saferide- Saturday Nights.
Somebody ordered too many drinks last night
Somebody reckoned dancing on the bar's all right
Somebody woke up next to someone else, thinking
Some people thought about killing off themselves
Oh, Lord! Forgive me them Saturday nights
They'll make you do things you'll regret for the rest of your life
And Lord! Forbid them glimmering Saturday lights
And tell me I am not me on Saturday nights.
"Your people judge you after what you can build, not by what you can destroy."
Igår fick jag ett mejl från Sandra, min gamla vän och lagkompis i handbollen. Hon skrev och berättade att de planerade att starta ett nytt Skara HF lag tills nästa säsong och undrade om jag var intresserad av att börja igen. Var inte det bra tillfälle eller vad? Dagen efter jag skrev att jag saknade det kom det mejlet liksom.. Visst, det kanske inte blir av, men tanken på det är väldigt lockande. Om jag är hemma i Sverige vid den tiden, i höst, så ska jag absolut tänka på det. Mycket.
Ja, annars har det inte hänt så mycket sen igår. Vid sju åker jag och Lotten till Skövde och möter upp Emma för mys på Pims. Runt halv tio kommer Kajsa och joinar oss med.
Rock on.
"Your people judge you after what you can build, not by what you can destroy." Obama.
Ja, annars har det inte hänt så mycket sen igår. Vid sju åker jag och Lotten till Skövde och möter upp Emma för mys på Pims. Runt halv tio kommer Kajsa och joinar oss med.
Rock on.
"Your people judge you after what you can build, not by what you can destroy." Obama.
Mest ingenting.
Har klarat mig undan träningsvärken ganska bra, förutom i mina axlar. Men det var ju förväntat. Slutade vid elva idag med (heja) så jag drog och tränade i en-två timmar till. Det är faktiskt roligt, och jävligt skönt att ha kommit igång.
Imorron är det Pims som gäller med Lotten, Emma och senare också Kajsa. Äntligen har vi fått tummen ur!
På lördag är det förhoppningsvis Olins som gäller, eller Skövde, beroende på vart folket vill gå ut.
Bra så, hey.
Imorron är det Pims som gäller med Lotten, Emma och senare också Kajsa. Äntligen har vi fått tummen ur!
På lördag är det förhoppningsvis Olins som gäller, eller Skövde, beroende på vart folket vill gå ut.
Bra så, hey.
I taket lyser stjärnorna.
Sjukt soft vecka än sålänge. Har slutat 9 två dagar av tre, och imorron slutar jag väl runt 13, eller när vi är klara med projektarbetet. Jag kände att det var dags att jag tog tag i mig själv idag, så jag gick till Oden för att köpa gym- och badkort för 4 månader framåt. Vilket blir ganska perfekt tills studenten, heja. Efter ett förjävla hårt gympass så känner man sig grymt nöjd, så jag kör på´t imorron igen, om min kropp inte strejkar av värk. Eller att mina fucked up axlar krånglar.. Jag blev faktiskt förvånad av hur långt jag kunde pressa min kropp idag. Så snart igen kanske jag får handbollskroppen jag en gång hade, haha. Inte så konstigt att den försvunnit dock, vafan, jag/vi tränade handboll fyra- fem gånger i veckan, två idrottslektioner och matcher på helgerna på det så blir det en del.. Och fan vad jag kan ångra att jag slutade det ibland. Speciellt nu när det är handboll på tv:n. Sluta något man tycker så enormt mycket om, som man hållt på med i åtta år och faktiskt kände och fick respons på att man var bra på, klart man saknar det.
Fick lite överskottsenergi på att vara duktig så kom hem och diskade, vilket tog ungefär en halvtimme. Haha, fyfan vad äcklad jag blev! Gamla matrester är inte det bästa jag vet. (Det var nästan i stil med Bestefars mat, brudar, mohaha!)
Nu ska jag vara lite produktiv och göra skinksås och pasta. Första gången, so wish me luck. Men jag som är en mästerkock ska väl inte ha några problem med det.
Bra så, hey.
Fick lite överskottsenergi på att vara duktig så kom hem och diskade, vilket tog ungefär en halvtimme. Haha, fyfan vad äcklad jag blev! Gamla matrester är inte det bästa jag vet. (Det var nästan i stil med Bestefars mat, brudar, mohaha!)
Nu ska jag vara lite produktiv och göra skinksås och pasta. Första gången, so wish me luck. Men jag som är en mästerkock ska väl inte ha några problem med det.
Bra så, hey.
Under the gun.
Idag har inte varit någon bra dag alls. Började bra med bara en lektion på hela dagen, vilket gjorde att jag slutade tio över nio. Och fan vad jag har åkt runt sen dess, och sjukt irriterad och arg har jag varit med, mest på allt och inget. Och över att jag inte hade kontroll riktigt. Jag hatar mig själv för att det går ut över mamma, den som fixar allt åt mig, men ändå så är det alltid hon som får ta skiten. Jag vet att jag inte började lipa för att jag inte hade pengar eller något sånt där annat ytligt som det för tillfället berodde på, det var nog lite mer bakom det. För vafan, jag har aldrig lipat över pengar förut, varför börja nu. Nej, men det är de små sakerna som gör att det stora som ligger i det undermedvetna brister.
Jaja, jag har samlat ihop mig och kollar på handbollen nu. Har lagat/värmt te (som jag lärde mig dricka hemma hos Moa igår förövrigt. Och fan, det är gott) och mackor och försöker bli av med min huvudvärk.
Nej, nu börjar handbollen igen. Bra så.
Jaja, jag har samlat ihop mig och kollar på handbollen nu. Har lagat/värmt te (som jag lärde mig dricka hemma hos Moa igår förövrigt. Och fan, det är gott) och mackor och försöker bli av med min huvudvärk.
Nej, nu börjar handbollen igen. Bra så.
I swear I would never kiss anyone who doesn't burn me like the sun.
Mitt nya motto ska vara:
I swear I would never kiss anyone who doesn't burn me like the sun.
Jag har sagt det förut, med andra ord, men jag är den som ger råd men aldrig lyssnar på dom själv. Idiotiskt, eftersom man många gånger har bra råd som man själv behöver ta åt sig av. Jag är den som lär mig av learning by doing, om och om igen. Även fast jag vet hur idiotiskt det är innan kan jag inte låta bli att göra det. Även fast jag också innan vet vilken ånger jag kommer ha dagen efter. Jag är som en liten unge som testar värt gränserna går. När man gått över gränsen brukar man väl lära sig att inte göra det igen, men inte jag inte. Så ja, kanske lite till del av det jag skrev för några dagar sen om att jag gör saker utan att vara känslomässig, så ska jag börja med det här mottot nu. Jag vet också redan nu att jag troligen inte kommer hålla det, men man kan ju alltid försöka. På tal om är det därför jag aldrig ger nyårslöften, för jag vet att jag aldrig håller dom. Spontanmänniska som jag är och ska göra allt för stunden..
Nä, nu ska jag ta på mig innan Simone kommer hit en sväng. Sen blir det Falköping.
Och puss på världens finaste och bästa Kajsa!
Give me a reason and I won´t break down.
Efter många om och men köpte jag min balklänning idag, och det känns skönt som fan. Ett mindre ångestbeslut innan studenten, det finns tillräckligt med såna ändå så det räcker och blir över. Kanske inte så roligt att lägga ut den, men det skiter jag i, för vafan, ni kommer ju se den så småningom i alla fall, so here we go..
Ikväll ska jag käka med Enjoy med Kajsa, Bosse, Clara och det gänget, sen ska vi dra ut på Olins. Är sjukt pepp, och ikväll ska jag fan komma ut och inte fastna på vägen, tss.. Det har blivit lite så det senaste, har ingen aning om varför.. Haha.
Nä, nu ska jag nog åka och sola. Får hoppas att jag inte blir lika röd som min balklänning är/som jag blev förra gången.
Bra så, hey.
Ikväll ska jag käka med Enjoy med Kajsa, Bosse, Clara och det gänget, sen ska vi dra ut på Olins. Är sjukt pepp, och ikväll ska jag fan komma ut och inte fastna på vägen, tss.. Det har blivit lite så det senaste, har ingen aning om varför.. Haha.
Nä, nu ska jag nog åka och sola. Får hoppas att jag inte blir lika röd som min balklänning är/som jag blev förra gången.
Bra så, hey.
I´ll know it by the feeling.
Jag blir så jävla trött på mig själv. På att jag aldrig (!) kan lära mig att sluta tråna efter det jag inte kan få. Och att något som varit så nära är så långt bort nu. Jag har de senaste månaderna varit allmänt känslokall mot folk jag träffat. Eller inte känslokall, men när man tänker tillbaka på situationen så känner jag inte att det var något speciellt. Okej, det här är helt osammanhängande, jag ska försöka öppna upp mig lite och skriva från början..
Sommaren innan jag skulle börja nian träffade jag en kille som sen dess har förändrat hela mitt liv. Det är faktiskt ganska sjukt att bara en enda människa kan påverka en så enormt mycket. Till exempel, han fick mig att börja lyssna på större delen av musiken som jag än lyssnar på, fick mig att tänka över hur jag vill vara som person- vilket ledde till att jag färgade håret svart och betedde mig allmänt rebelliskt. Han fick mig fan att börja Ållebergsgymnasiet och flytta till Falköping. För det är bara att inse, om jag inte träffat honom skulle jag aldrig sett någon tjusning i Falköping. Jag var nästan helt bestämd på att antingen börja Göteborg eller Lidköpings gymnasie. Han är den personen jag skriver om när man får som uppgift att skriva en uppsats om en människa som förändrat mitt liv. Jag blev kär i honom, mest för att han var den jag ville vara tror jag. Och som Malin så fint en gång sa det- när man fått lite vill man ha mer. Och det stämmer jävligt bra, för jag var fast i honom (åtminstone fast i den personen jag gjorde honom till) säkert två år.
Efter det har jag inte känt något i klass med det alls. Okej, jag är inte lika lättpåverkad längre och jag vet vem jag är utan någon kille, men ändå. Okej, fair enough, jag har känt starkt för en kille efter det, och det var förra hösten. Behöver inte säga vem det är, han vet om det ändå.Men killar som jag träffat det senaste... ja, året? Det har inte känts på samma sätt. Varit lite pirr och mysig känsla, absolut, men jag känner mig rätt emotionellt bortkopplad annars. Och jag förstår inte varför, för det är ändå bra killar. Eller ja, bra och bra, men killar som jag gillat. Ändå känner jag inget! Varför?
Jag känner bara den tröttsamma känslan jag har haft så många gånger, att jag vill ha en person jag vet att jag inte kommer få igen. Jag trodde inte ens jag ville ha honom förrän jag träffade honom nyss. Och jag vet inte ens om jag vill ha honom, jag har ganska lätt för att sätta upp folk på piedestaler. Kan jag inte bara lära mig av mina misstag och sluta känna såhär? För jag är jävligt trött på att inte känna något för den killen som skulle vara så bra mot/för mig och känna för den killen som jag vet skulle såra mig.
This time, I wonder what it feels like,
to find the one in this life,
the one we all dream of,
but dreams aren't just not enough.
So I'll be waiting for the real thing,
I'll know it by the feeling,
the moment when we're meeting,
will play out like a scene,
straight off the silver screen,
so I'll be holding my own breath,
right up 'til the end,
intil the moment when,
I'll find the one that
I'll spend forever with.
Sommaren innan jag skulle börja nian träffade jag en kille som sen dess har förändrat hela mitt liv. Det är faktiskt ganska sjukt att bara en enda människa kan påverka en så enormt mycket. Till exempel, han fick mig att börja lyssna på större delen av musiken som jag än lyssnar på, fick mig att tänka över hur jag vill vara som person- vilket ledde till att jag färgade håret svart och betedde mig allmänt rebelliskt. Han fick mig fan att börja Ållebergsgymnasiet och flytta till Falköping. För det är bara att inse, om jag inte träffat honom skulle jag aldrig sett någon tjusning i Falköping. Jag var nästan helt bestämd på att antingen börja Göteborg eller Lidköpings gymnasie. Han är den personen jag skriver om när man får som uppgift att skriva en uppsats om en människa som förändrat mitt liv. Jag blev kär i honom, mest för att han var den jag ville vara tror jag. Och som Malin så fint en gång sa det- när man fått lite vill man ha mer. Och det stämmer jävligt bra, för jag var fast i honom (åtminstone fast i den personen jag gjorde honom till) säkert två år.
Efter det har jag inte känt något i klass med det alls. Okej, jag är inte lika lättpåverkad längre och jag vet vem jag är utan någon kille, men ändå. Okej, fair enough, jag har känt starkt för en kille efter det, och det var förra hösten. Behöver inte säga vem det är, han vet om det ändå.Men killar som jag träffat det senaste... ja, året? Det har inte känts på samma sätt. Varit lite pirr och mysig känsla, absolut, men jag känner mig rätt emotionellt bortkopplad annars. Och jag förstår inte varför, för det är ändå bra killar. Eller ja, bra och bra, men killar som jag gillat. Ändå känner jag inget! Varför?
Jag känner bara den tröttsamma känslan jag har haft så många gånger, att jag vill ha en person jag vet att jag inte kommer få igen. Jag trodde inte ens jag ville ha honom förrän jag träffade honom nyss. Och jag vet inte ens om jag vill ha honom, jag har ganska lätt för att sätta upp folk på piedestaler. Kan jag inte bara lära mig av mina misstag och sluta känna såhär? För jag är jävligt trött på att inte känna något för den killen som skulle vara så bra mot/för mig och känna för den killen som jag vet skulle såra mig.
This time, I wonder what it feels like,
to find the one in this life,
the one we all dream of,
but dreams aren't just not enough.
So I'll be waiting for the real thing,
I'll know it by the feeling,
the moment when we're meeting,
will play out like a scene,
straight off the silver screen,
so I'll be holding my own breath,
right up 'til the end,
intil the moment when,
I'll find the one that
I'll spend forever with.
Give it to me baby.
En av alla fabulous konversationer ikväll..
matilda, säger:
ge mig ett S, ge mig ett U, ge mig ett C, ge mig ett K, ge mig ett E, ge mig ett R
matilda, säger:
VAD BLIR DET?
matilda, säger:
SUCKER!
julia säger:HAHAHHAHAHAHAHAHHAHAHAHAHAH!
Det här var by far den roligaste msnkvällen på länge. Och längesen jag hade såhär mycket överskottsenergi. Hahaha, ibland älskar jag msn!
Jag lever för kicken, precis som du.
Alltså, jag är inte speciellt gubbsjuk, men Mikael Persbrandt.. Behöver jag säga nåt mer? Ooh, jag får inte glömma att andas, haha. Kolla bara på honom! Jisses!
Annars så satsar vi nog på studentfest i Skövde imorron. 150 dagar till studenten för Skövde och Skara, 143 dagar för oss i Falköping. Lite snabbare, lite bättre.. Jag försöker mest ragga folk nu, förfest at my crib, haha.
Imorron ska jag och mamma hinna kolla balklänning i Lundsbrunn med. Hittade min drömklänning, över alla andra, i lördags. Och två av tre drömklänningar är svarta, så det kanske får bli en svart. Men den här var helt jävla outstanding vacker! Oväntat att den inte var i min storlek, verkligen..
Säger vi så, rock on!
Annars så satsar vi nog på studentfest i Skövde imorron. 150 dagar till studenten för Skövde och Skara, 143 dagar för oss i Falköping. Lite snabbare, lite bättre.. Jag försöker mest ragga folk nu, förfest at my crib, haha.
Imorron ska jag och mamma hinna kolla balklänning i Lundsbrunn med. Hittade min drömklänning, över alla andra, i lördags. Och två av tre drömklänningar är svarta, så det kanske får bli en svart. Men den här var helt jävla outstanding vacker! Oväntat att den inte var i min storlek, verkligen..
Säger vi så, rock on!
Jag har letat efter ro för min skakande hand.
Näfan, nu får jag börja ta tag i mig själv. Jag ska börja att bekräfta mig själv och inte söka bekräftelse hos andra som gör att jag ändå bara mår dåligt. Jag behöver vara självständig för att må bra, och hur hade jag tänkt mig att bli självständig genom att andra ska bekräfta mig. Näfan, det får bli mitt nyårslöfte, att bara vara beroende av en person- mig själv. Haha, japp, egoåret ska börja, more or less. För som det är nu, det pallar jag inte.
Dags för popcorn och kolla på A lot like love, prr!
För övrigt så är det här en av Winnerbäcks bästa låtar, helt outstanding.
"Det sägs att kärlek lovar stort men håller tunt,
du kan kalla det förnuft men aldrig sunt"
Dags för popcorn och kolla på A lot like love, prr!
För övrigt så är det här en av Winnerbäcks bästa låtar, helt outstanding.
"Det sägs att kärlek lovar stort men håller tunt,
du kan kalla det förnuft men aldrig sunt"
It´s now or never.
När jag och Kajsa var på Munken häromdagen upptäckte vi något som förhoppningvis kommer rädda mina dagar- Bakistabletter. Man skulle tydligen ta två innan man la sig efter en utekväll, men det är ju bara frågan om man kommer komma ihåg det, haha. Om det funkar för mig skulle min lycka vara gjord eftersom jag numera blir så jävla bakfull. Blir väl till att testa det i imorron och eventuellt lördag. Imorron var det fest i Lidköping och på lördag var det fest i Skövde. Får se om jag dubblar eller prioriterar bort någon. Men jag brukar väl inte vara den som är den, så om de andra är pepp på både fredag och lördag säger inte jag nej. Så ja, det blir nog ball. Imorron ska jag hinna med att fika med Lossi också, det var inte igår. Så det uppskattas.
Första skoldagen idag och jag är inte pepp på det. Men det var jag ju inte i början av höstterminen med, så det blir väl förhoppningsvis lättare. Jag kunde nog inte vara gladare att det bara är fem månader kvar tills studenten i alla fall. För just nu pallar jag inte att inte känna mig fri att göra vad jag vill göra. Vintern tar det bästa ur mig, det är en sak som är säker.
Första skoldagen idag och jag är inte pepp på det. Men det var jag ju inte i början av höstterminen med, så det blir väl förhoppningsvis lättare. Jag kunde nog inte vara gladare att det bara är fem månader kvar tills studenten i alla fall. För just nu pallar jag inte att inte känna mig fri att göra vad jag vill göra. Vintern tar det bästa ur mig, det är en sak som är säker.
Save it for a rainy day.
Jag orkar inte beskriva veckan i Idre, det hände alldeles för mycket för att det ens skulle gå att skriva upp. Och alldeles för mycket som jag inte ska dela med mig av. Var lite som bigbrotherhuset flera gånger, haha. Men vad hade vi förväntat oss- nio brudar i en stuga, kan det bli nåt annat än spännande? Tss..
Känns som jag fortfarande inte sovit ikapp sen dess, eftersom jag fortfarande är konstant trött. Idag gick jag visserligen upp vid halv tio för att vi skulle träffas hos Julia klockan tio. Det är fan inte normalt att gå upp så tidigt frivilligt när man sovit sämst de senaste nätterna. Men vad gör man inte för vännerna, haha. Funderar på att powernapa nån timme innan Kajsa kommer ikväll.
Det känns som att jag vill hinna med så mycket på en gång just nu, och som att vi inte ens haft något jullov. Jag har inte hunnit koppla av alls, och har nog fan lika lite energi för skolan som jag hade innan jullovet. Jag vill vara kvar i Skara några veckor så jag hinner träffa folket jag vill träffa och göra det jag vill göra. Men nej då, skolan börjar på torsdag, och jag åker tillbaka till Falköping. Menjafan, det funkar väl.
Imorron är det i alla fall Lidköping med Emma och Jules som gäller. Har inte mellandagsshoppat i år än, så då jävlar. Och sen ser jag framemot fest i Skövde i helgen. Om det nu blir det, haha.
Mer bilder från Idre kommer när jag samlat ihop alla hundratals bilder som alla tagit. Och bilder säger mer än ord så..
