Det blir inte roligare än såhär.

Jag skulle behöva en ganska stor dosa av inspiration. Det enda jag gör numera är att jobba, och det är ganska tråkigt. Inte pga jobbet i sig, utan mest för att jag inte hinner eller orkar med något annat. Vilket jag hatar, för det känns som jag bestämt med ett x antal människor om att träffas snart, men jag hittar bara inte tiden. Och jag är alltid den som säger att "vill man så hittar man tid", men för tillfället är det inte så. Det hoppas jag ni förstår, jag ska få tid till er alla så fort jag bara kan, jag lovar! Det kommer vara ganska intensivt med jobb tills den 13:onde augusti, då mina åtta veckor är över. Då jag inte har en aning om vad jag ska göra några månader framåt. Förhoppningvis tills den 29:onde oktober då jag vill dra till Sydafrika, men vi får väl se..
Så om ni tycker bloggen är dåligt uppdaterad- jag vet. Men jag har för tillfället inte mycket till liv heller, då det mest består av jobba, sova, äta, jobba, sova, äta. Jag skulle kunna babbla på om mina känslor, men det känns inte riktigt okej eller som något jag vill göra inför alla som vill läsa, därför skriver jag inget alls. Det är en jävligt fin balansgång med att vara för öppen och personlig på bloggen eller att vara tråkig och ytlig. Jag vet inte riktigt vilket jag föredrar, då man varken vill dela med sig av allt på bloggen eller vara tråkig. Ska väl försöka hitta något mellanläge där, ni kan väl säga till om jag misslyckas grovt. Wellwell, när jag får tillbaka mitt liv kan jag kanske ha något roligt att komma med, men just nu blir det inte bättre än såhär. Min skrivfantasi är nere på noll just nu.

Däremot kan ni få några gamla bilder jag hittade här på datorn. Från 04 och framåt tror jag:
     

Okej, det var jävligt tråkigt att leta reda på alla bilder, så jag skiter i det. Godnatt.

Kungshamn&Smögen 2009.


















Ain't that loving you baby.

Åh, jag har så fina vänner som har dragit upp mig så många gånger dehär veckorna, ni är värt allt. Jag kan inte förklara i ord hur mycket jag uppskattar er, att ni orkar lyssna och alltid säga stöttande ord. Jag kan inte säga något annat än ett stort tack, jag älskar er!

Nu har jag i stort sett packat klart, så om någon timme drar vi till Kungshamn och gör stan. Som jag längtat!
Slänger in några random bilder sen i lördags:







Och nu crashar min dator snart, så vi tar de andra bilderna när vi kommer hem på söndag.
Rock on.

kommer jag att kunna se något annat än din skönhet?

du undrar vad jag vill
vad jag kräver utav dig
och jag vill skrika ut att jag inte vill ha något alls
inga privilegier i hela jävla världen
att jag inte kräver någonting överhuvudtaget
förutom att det ska sluta göra så förbannat ont

vad spelar det för roll att det finns sex miljarder människor i världen
när jag redan hittat (för att sedan förlora) den jag vill dela allt med?
vad spelar det för roll om jag börjar om att leta
när jag redan kastat bort mitt hjärta?
om jag besöker de finaste platserna i världen
kommer jag kunna se något annat än din skönhet då?
om jag hör de allra vackraste tonerna en människa kan framkalla
kommer jag kunna höra något annat än din röst då?

jag önskar att du kunde se smärtan i mina ögon
höra längtan i min röst
och förstå varför jag faller ihop som ett korthus när det inte är mig du går hem med
men mest av allt önskar jag att du kände likadant

det sägs att saknad är något man kan lära sig leva med
att åtrå är något man kan lära sig att behärska
och att tiden läker alla sår
men ingen säger hur man ska kunna ta tillbaka sitt brustna hjärta från någon man alltid kommer att älska.

Now everything should be all right.

Jag har verkligen inget jag vill dela med mig av, även om det känns som mitt huvud sprängs av tankar snart. Allt är liksom för nytt, för mycket och för intensivt just nu för att få ner några bra ord om det. Och så har det väl varit den senaste veckan (eller veckorna), därför har min blogg inte varit så uppdaterad som jag skulle vilja att den var. För min egen skull då, för att kunna gå tillbaka och läsa vad som hänt i mitt liv. Men det kommer väl snart igen, får vi hoppas. Just nu längtar jag mest till kusten där jag, Kajsa, Simone och förhoppningsvis Emma (om hon får ledigt) kommer spendera våra dagar från torsdag- söndag. Så jävla skönt, har inte varit i Kungshamn sen sommaren 07 tror jag, det är alldeles för längesedan. Speciellt nu när vi fyllt 18 och kan gå ut och festa jävel. Åh, så jävla bra kommer det bli!

Låten som för tillfället får mig att bli lite lättare i sinnet:

She says I'm okay; I'm alright,
though you have gone from my life
you said that it would,
now everything should be all right.


inse att dina andetag är precis som alla andras.

med knäna under hakan
armarna över bröstet
och huvudet i händerna
försöker jag se till att mitt hjärta inte går sönder
se till att mitt huvud inte sprängs av tankar på dig
och att mina ögon inte avslöjar vad jag egentligen känner
tårarna kommer så mycket oftare nu

för hur skulle jag kunna förklara för dig att du är anledningen till
alla tidiga hemgångar från utekvällarna när dina armar inte ligger runt mig
alla vakna nätter då saknaden tar över
att den här dikten ens blir skriven
till vilken nytta då du aldrig kan beskrivas ens med de vackraste orden

jag är rädd för att vakna upp
rädd för att inse att dina andetag är precis som alla andras
för att förstå att det vi har inte är något unikt
betydelsefullt
och vackrast i världen
mer än för mig

jag är så jävla rädd för att inse att vi är precis som alla andra
lika meningslöst som ett knull på fyllan
men lika jävla rädd för att fastna här i tanken på att du är det vackraste jag har.


You´re going to bring yourself down.

Dagens planer:

  • städa huset eftersom familjen kommer tillbaka ikväll. Det vore dumt att säga att det är rent här nu.
  • möta upp Emma, Jules och Malin på Nockes klockan fyra för en fika, mys!
  • käka med familjen klockan sju.
  • utgång på Husaren ikväll.

Och idag är det en vecka tills vi drar till Kungshamn/Smögen, så jävla bra.


and you need to stop breaking my heart.


Where pleasure moments hung before.

Jag älskar dagar som igår! Ska försöka beskriva lite i sin helhet:
klockan halv fem mötte jag upp Lossi på Nockes, där vi satt och bara tjötade och hade det jävligt mysigt tills det stängde klockan åtta. Tog en sväng förbi Munken, och gick sedan förbi Stadts uteservering, där grabbarna grus satt och vinkade in oss. Satte oss där och spenderade någon timme innan jag och Lossi gick hem till mig. Hennes mamma hämtade henne runt tio, och tre minuter efter hon åkt fick jag ett sms där det stod att hon gärna sov över hos mig. Sagt och gjort, fem minuter efter hon åkt var hon tillbaka, haha. Klockan blev halv tolv, det ringde på dörren, och där stod grabbarna grus, precis knack (he he). Så efter en jävla övertalningskampanj av dom började jag också dricka. Inget bra inflytande där inte. Så satt vi i mitt vardagsrum, lyssnade på musik, ändrade varandras status på facebook ("trassel i trumpeten"), spelade kort, tjötade och killarna mest gjorde narr av allt jag sa. Precis som det ska vara, haha. Jag och Lossi somnade väl runt halv fem till slut, efter en jävligt skön och spontan kväll!

Gick upp vid tio idag, gjorde mig iordning och drog till farmor (världens bästa) för att käka lunch. Kom hem precis, ska ta igen lite av nattens brist på sömn innan Malin och Lossi kommer förbi en sväng sen för te och mys. Och nej, jag och Lossi tröttnar inte på varandra, haha. Runt åtta ikväll drar jag och Kajsa och kollar på Harry Potter-premiären i Skövde- äntligen!

En kille sjunger alla stämmer själv, rätt så jävla otroligt:

Spontant.

Haha, hur fan urartade dethär till hemmafest hos mig? Spontant, lite så kanske. Hajhaj.,

Hur många hugg i hjärtat kan ett namn ge?

det handlar inte längre om lite pirr i magen
värme när jag hör ditt namn
önskan om att jag kanske får träffa dig ikväll
det handlar nu om att inte veta vart all kärlek kom ifrån
hur många hugg i hjärtat ett namn kan ha
och hur många omvägar man kan gå innan man "råkar" stöta ihop med dig

det som är skillnaden nu är att
kärleken som du inte tar emot äter upp mig inifrån
min åtrå till dig bränner sönder mitt tömda hjärta
och min längtan efter dig gör hål i min trasiga tonårssjäl
det jag förstått nu är att du är den enda som kan få mig att le inifrån

jag vet att jag inte borde älska dig
eller tillbringa all min vakna tid med att tråna efter dig
jag vet så jävla väl att jag borde släppa dig innan jag går sönder totalt
men jag vet inte hur jag ska kunna släppa den enda som får mig hel

för du vet
jag valde aldrig att se på dig på dethär sättet
valde heller aldrig att gå sönder när du inte är nära
och jag valde absolut inte att älska dig
därför vet jag inte hur jag ska sluta.


Ensam hemma.

Jag tror att en stor anledning till att jag inte saknat min lägenhet i Falköping än så länge beror på att jag större delen av tiden jag bott hemma i Skara har bott ensam. Det har varit som att bo i en lägenhet, fast mycket större och mycket bättre. När mina föräldrar + Carl kommer hem från kusten om ett par dagar lär saknaden av att bo ensam i lägenheten komma.

Annars har jag mest jobbat igår och idag, och nu är jag ledig tills på fredag, woho! Inatt ska jag vara fyllechaffis åt min bror och hans kompanjoner, om jag kan vara vaken sålänge. Men Simone kommer snart och håller mig sällskap, så det kommer nog gå fint. Äh, bra så.

aldrig ska jag förstå varför dina ögon öron händer vadsomhelst får mig att kasta allt annat för ett av dina ord.

"senare vet jag såklart allt jag borde gjort och sagt och givit dig, vad vet jag nu förutom längtan? jag kan inget märker jag och inget vet jag
aldrig ska jag förstå varför dina ögon öron händer vadsomhelst får mig att kasta allt annat för ett av dina ord

aldrig ska jag förstå mig

alla andra jag möter berör mig plötsligt, men deras ansikten är små och har inte smakat andras;
till dem har jag inga ord att ge inga blickar och inga leenden som jag inte redan kastat till dig och förlorat
(jag ser det inte längre så)
min åtrå är sanslös och utan grund."

/Åsa Ericsdotter.


But I crash in my mind whenever you are near.

Jag älskar dagar som idag! Man kan sova hur länge som helst, det regnar ute, man läser en förjävla bra bok och är ensam hemma.
Jag och Lisa hade en mysig kväll igår, handlade baguetter och röra (vad annars?) på Munken innan vi stack hem till mig och mest tjötade bort hela kvällen. Vi spårade ganska rejält, som vanligt, haha. Kollade på Seven Pounds, vilken var förjävla bra film, när vi väl förstod innebörden.
Ikväll tänkte jag mest inte göra ett skit, vilket känns rätt bra faktiskt, med tanke på att hela min närmsta vecka är uppbokad på ett eller annat sätt:
Imorgon, söndag: jobb mellan 7.45- 15.45. Efter det ska jag träffa Jules!
Måndag: jobb mellan 15.30- 22.15.
Tisdag: mysdag med Lossi!
Onsdag: kolla Harry Potter-premiären med Kajsa i Skövde.
Torsdag: utgång på Husaren!
Fredag: jobb från 15.30- 08.00.
Lördag: slutar jobbet klockan åtta, sen är det stochampionatet då vi eventuellt först ska ut och tippa på travet (heter det ens så? Haha), sen är det fest hela natten på Stadt!

Två saker jag är som mest sugen på att göra just nu/alltid:
- åka till Sydafrika den 29 oktober- 29 januari!
- tatuera min underarm- mumma!

But I crash in my mind whenever you are near
getting deaf, dumb and blind
just drowning in despair.
I am lost in your flame
it's burning like a sun.

Allt som har en bra början har ett bra slut.. (?)

Jag har gått runt hela dagen och haft en jävligt dålig magkänsla, och jag har inte riktigt förstått varför förrän nu. Jag tror att en stark anledning till klumpen i magen beror på framtiden. Att större delen av mina vänner (okej, närmaste i alla fall) inte kommer vara kvar i Skara i höst. Samtidigt som jag är så glad att folk gör något med sitt liv och inte fastnar här, så är jag livrädd. Så jävla rädd för att bli ensam, skiljas för det trygga och folk man älskar. Folk drar till Stockholm, Norge, Halmstad och allt vad det är. Simone rycker in i lumpen, Kajsa ska studera på annan ort, Julia drar till Norge, Emma reseledarutbildning... You name it. Alltså, det är ju inte så att jag vill vara kvar heller, men vart jag hamnar är ju inte hundra än. Förhoppningsvis Sydafrika ett par månader om pengarna inte krisar för mycket, i så fall får jag vänta med det. Och jag vill inte vänta, fan. Jag kommer inte klara av att bo kvar här i höst, nåt måste jag fan göra. Det är det jag vill, och ska. Men ändå blir jag rädd, och jag gillar inte känslan. Inte alls. Jag tror att allt kommer lösa sig bra, det tror jag verkligen, men ändå blir jag inte av med klumpen i magen. Nä, nu ska jag förhoppningsvis sova bort klumpen i magen. Imorron kommer Lisa till mig i Skara och jag slipper sova ensam, yäy.

No regrets.

Nackdelar med att vara ensam hemma:
- när man inte har någon nattkompanjon och kommer helt plötsligt på alla skräckhistorier man någonsin hört. Lämpligt.
- det är alltid så att någon elektrisk sak slutar fungera när jag är ensam, just för att jag är värdelös på teknik och inte fattar något av det (faaast, lite positivt är det med, för det gjorde att jag fixade att byta propp helt själv ikväll).
- det blir smutsigt överallt på ingen tid alls, och man får gå och småplocka saker hela tiden.
- får tvätta, laga mat, diska, städa och liknande själv. Jag är ganska bortskämd och inte van vid sånt, haha.

Men annars är det mest jävligt skönt. Ingen som frågar var man har varit, vart man ska, vad man har käkat idag och hur veckans planer ser ut- man bara är mest.
Haft en väldigt mysig dag annars, även om jag var alldeles för trött. Men det finns ingen tid att sova ut, imorron får jag gå upp vid sju-tiden för att dra till Götet och Liseberg med Kajsa.

Och för övrigt-
no regrets!

Bilder sen igår:
       

Ses i dimman, mina vänner.

Det blev en lite stressigare dag än jag planerat idag, men ändå sitter jag här när jag borde fixa inför ikväll. Efter att ha jobbat hela helgen och idag är jag fan värd att supa jävel ikväll på Måndax. Förkrök hos mig med en hel del härligt folk, finfint. Det var väl allt för nu, ses i dimman!

Halmstadresume.

Halmstad var precis vad jag behövde, älskar såna spontanresor. Dagarna i korthet:
Onsdagen: kom till Halmstad runt tretiden på eftermiddagen. La in vår packning i Jules systers väldigt fina lägenhet innan vi stack ut för att shoppa en sväng på stan. Vid halv sju drog vi till stationen för att hämta upp Åsasara som kom med tåget, för att sedan dra till en park där vi käkade sushi/pizza/kycklingsallad och hade det allmänt bra. Senare på kvällen blev det förkrök i lägenheten innan vi drog ut till Mårtenssons. Och helvete vilket drag det blev. Vi fick stå i kö i tjugo minuter för att komma in, en onsdag liksom. Och där inne dansade vi oss mer svettiga än vi skulle vara efter ett hårt gympass, ungefär. Men sjukt roligt hade vi, och bättre musik på ett dansgolv finns fan inte.
Torsdagen: somnade halv fem den natten, vaknade helt klarvaken klockan sju. Men det kändes som att två och en halv timme var lite för lite sömn, så jag somnade om och vaknade igen vid tio någongång. Vi käkade frukost, stressade till stan för att hinna med bussen till Tylösand som ändå var försenad en kvart. Låg på stranden, stekte och badade, i fyra timmar innan vi drog oss hemåt, helt brända. Eller som jag skulle säga- burned! (Ja, jag och Simone är smarta när vi inte smörjer in oss innan.) Men äh, nu har det mesta gått över och det ser mest brunt ut. Alla var allmänt sega och trötta efter för lite sömn och en heldag på stranden, så vi gick ner och hyrde en film och köpte godis. Alla låg mest helt utslagna i soffan, men runt niotiden tog vi oss i kragen och fixade oss för att gå ut och sätta oss på en uteservering. Mysigt!
Fredagen: well, finns inte så mycket att säga. Jag körde till Göteborg där vi droppade av Malin, Åsasara och Jules som skulle gå på Liseberg/stan. Jag och Simone fortsätte vår färd mot Landvetter där vi skulle hämta papi som kom hem från Kosovo. Körde hem, då pappa sa att "jovisst finns det en cdspelare i bilen", tryckte på en knapp, och vips så var cdspelaren där. Heja, när vi åkt hela dit- och hemresan utan cd, haha.

Okej, kanske inte blev så mycket korthet här inte men, äh, deal with it.

       

Nu har jag mest jävligt ont i halsen och min pollen dödar mig lite. Samt att jag och min lillebror får ligga på madrasser i vardagsrummet för att det kokar på ovanvåningen. Meen, jag ska inte klaga, för imorron åker de till kusten i två veckor = jag blir ensam hemma! Visserligen hatar jag att sova ensam, men det kan man ju förhoppningsvis fixa, haha. Anyhow, troligen förfest hos mig innan Måndax på måndag, komsi komsi vänner!

Halmstad onsdag- fredag.

NU DRAR VI TILL HALMSTAD OCH GÖR STAN OSÄKER!

punkt.

RSS 2.0