Dag 03- Ett foto av mig och mina vänner.

Det kanske inte är den vackraste bilden genom tiderna, men det är med mina favorittjejer, så i mina ögon kan den inte bli finare. Vi fyra klarar allt tillsammans.
Så många broar jag bränt,
ingen tog mig riktigt över, nej
men jag går inte isär
när jag går med er

Bara så länge det finns stjärnor över oss
och bara så länge våra hjärtan
klarar av att slå.

Här är jag lycklig.

Jag går runt och känner mig så töntigt glad och lycklig hela tiden. Jag har haft så jävla fina två veckor sen jag kom hem från Oslo, träffat mina finaste vänner och haft Emma hemma i Skara i en hel vecka, för första gången på ett halvår. Jag har haft två grymma utgångar i Lidköping förra helgen och Skara denna helgen. Suttit på Nockes i timmar och druckit så mycket kaffe att jag mått dåligt. Varit och shoppat alldeles för lite julklappar och lite för mycket kläder till mig själv. Jag trivs och mår så jävla bra nu, och snart åker jag ut och reser igen! Livet är fint, tamigfan.

Och ja, jag behöver väl inte nämna nåt om att uppdateringen ifrån Oslo gick sådär. Vilket är jävligt synd, att jag inte skrev vad som hände och vad vi gjorde, men det är som det är. Oslo är gjort och jag ångrar inget.

PUSS!


No matter what I'm by your side.


hjärta


Sunset.

svag för:


nyckelben, underarmar, skäggstubb, pussar i pannan, vit t-shirt på brun kropp, ligga sked, din hand i min, kyssar, din rygg, lite för långa blickar, somna på ditt bröst, ben inflätade i varandra.




The man of my dreams.

Vi tänkte gifta oss i augusti. Vi tänkte oss utomhus, vid en sjö eller vid havet, runt 100 gäster och fint väder.
Förresten, här är den lyckliga lottade:



No words can describe.

Dagens sanning:
jag skulle inte klara av att bo här i Skara om det inte vore för Sara Bergh. Vi säger det inte ofta (hah, det var en överdrift, rättare sagt aldrig), men jag älskar dig vännen, och är så jävla tacksam för att vi blivit så tajta!
Men det behövs liksom inga ord för det, egentligen. För trots att vi jävlas och kan vara dryga och tykna mot varandra, så vet vi vart vi har varandra. Förut kunde det gå veckor/månader utan att vi snackade, nu känns det konstigt om vi inte hörs på en dag. Men nu säger jag det, hur fin du är, här på bloggen, så alla kan se. Åh, vad jag är söt.

(Här skulle det vara en bild på oss två, om det var så att de existerade en bild på dig och mig tillsammans.)


Lycka är att ha en vän som dig.


Din gamla gööding.

Om man kollar i min almanacka den här veckan så är det ungefär det här man ser:
x. simma med Bergh
x. chilla hos Bergh
x. utgång i Skövde med Bergh
x. kolla fotboll i Ardala med Bergh
x. kolla handbollsfinalerna hemma hos Bergh
x. utgång i Skara med Bergh?
x. flöta hemma hos mig med Bergh

Nej, jag och Sara tröttnar inte på varandra alls.. Hehe, näråå- pusse!


jag vill alltid närmre.

Dom band som binder mig här ska jag långsamt lösa upp då jag vet att jag gjorde allt jag kan ger jag mig rätten att ge upp det blir aldrig bättre jag vill alltid närmre längtans trådar snärjer oss som vill mer bunden till händer fötterna bundna tyngda faller vi ner och jag vill aldrig va nåt tungt för dig som hindrar dig från att resa dig upp dom band som binder mig här ska jag långsamt lösa upp.

Jag är tom utan er.

Kom hem snart, inget är detsamma utan er:





Världens bästa resa- igen.

Nej, vafan, det är ju till Asien jag vill, inte till USA. Eller jo, dit vill jag med, men det är ju Asien som står högst på listan. Dit jag måste åka. Så kom igen, kära vänner, tänk på det? Snorkla, gå barfota i sanden, träffa nytt folk som alltid kommer finnas i ens hjärta, festa, kolla på solnedgång med en öl i handen, gå utan jacka klockan fyra på natten, hoppa fallskärm, bli alldeles för full och klättra upp i ljusslingor fem meter upp i luften, känna adrenalinet pumpa när man ska hoppa bungy-jump, vara öga mot öga med en haj, bestämma sig att man ska tatuera sig, känna sig genuint lycklig, få andra värderingar och perspektiv på livet, se en helt annan kultur, bo i ett hus 60 meter upp i luften, dyka, bada, ta varje dag som den kommer, bli brun, upptäcka ny musik, skratta så att tårarna sprutar, dansa line-dance för första gången i sitt liv, spela sanning och konsekvens med folk man nyss lärde känna- nykter, sitta vid en lägereld på natten med folk man aldrig träffat förut, få fyra shootar för 20 spänn, gå på ölprovning... Come oooon, jag vill dela det här med er också, mina närmaste, fina, vänner.

          


Mitt hjärtas längtan.

Jag lämnade kvar mitt hjärta hos er i Sydafrika.
 
 


Må-bra-videor.

Tittade precis på flera videoklipp på två barn på barnhemmet där nere. Har låtit bli att kolla på dom då det gör så jävla ont, men idag kände jag att jag var stark nog att kolla på dom. Såhär utspelade sig ett videoklipp:
Jag: What's your name?
Gideon: Gideon.
Jag: What's my name?
Gideon: Matilda (med hans egna uttal, som jag skulle kunna känna igen närsomhelst, vilket låter mer som Matela).
Jag: How old are you?
Tystnad..
Jag: Are you three?
Gideon: Yeeees.
Jag: Am I your favourite?
Gideon: Yeees.
Han tar av mina solglasögon som han har på sig, sätter på mig dom och sen får jag en puss. Visserligen efter att jag frågat om jag kan få en, men ändå.
Och det var kanske bara jag som brydde mig om det här, men det är en stor del i min lycka. Det enda negativa är att jag inte filmade mer på barnen, men det kanske är en bieffekt av att man tappar bort den kameran man kunde filma på..


Ikaros.



När jag tänker tillbaka på min barndom
ser jag skräckbilder tydligast av allt
Ja, de gånger de skrämde eller slog mig
är de minnen som hårdast sitter fast
För som barn tar man kärleken för given;
allting annat är mot ens natur.


Tusennittiofem.

om det inte var för att du är så underbar
skulle jag kanske kunna se dig i ögonen
utan att mitt hjärta slår i tusennittiofem slag per sekund

om det inte var för att jag älskar dig så mycket
skulle mina meningar inte fastna i halsen
då skulle jag inte fastna i ett andetag
för att din skönhet gör mig stum

om det inte var så att din röst sätter min värld i brand
skulle inte mina fingrar fastna på den sista siffran i ditt nummer
skulle jag inte lägga på när jag hör din röst
då kanske jag skulle våga berätta att du är den vackraste jag vet
och säga att du aldrig med all din kraft kan få mig att sluta älska dig

om det inte var så att du är så förtvivlat vacker
då skulle jag våga ta din hand
skulle jag kunna möta dina ögon utan att falla ner
med ett sönderskrapat hjärta och tårar i tusenfalt
då kanske jag skulle kunna vara stark nog att klara mig utan dig

om jag skulle kunna frysa tiden
skulle jag spendera alla mina dagar i din famn
istället för att sakna din nakna ryggrad varenda jävla sekund du inte är här

om det inte var så att du är så fruktansvärt rädd
skulle du se att jag aldrig kommer såra dig
aldrig kommer strunta i att svara när du ringer
jag kommer heller aldrig låta dina tårar gråtas i ensamhet
om du bara vågar känna efter så vet du att jag aldrig skulle lämna dig

men om jag bara kunde sluta att tråna efter dig
skulle mina händer sluta skaka
min röst vara stadig
mina ögon skulle inte vika ner med blicken
mitt hjärta skulle inte vara trasigt i tusennittiofem bitar

om jag bara älskade dig lite mindre skulle jag se att
vi är inte såna som i slutet får varann.

I will always be your soldier.

Över 1000 mil mellan oss är ingen match- det klarar vi precis som allt annat.
I will always be your soldier
I’ll be marching by your side
I’m not deserting
I’ll be there for you
Oh, I will be strong for you, I will belong to you
Carry you, bleed for you
Run for miles.


Typisk diskussion med Emma.

En typisk, oseriös, diskussion mellan mig och Emma:
Jag, innan vi ska sova hemma hos Julia: kan inte du hålla om mig, så kan jag låtsas att du är en kille?
Emma: öhm..
Jag: ja, vi kan ju ligga sked.
Emma lägger sig, om än skeptiskt, bakom mig och gör som jag säger. Det går två sekunder-
Jag: nä, det här var ju lite obehagligt, du är inte så lik en kille.
Emma: nähä..
Släpper taget och det blir tyst.
Jag: ja, det här blev ju lite pinsam stämning..
Emma och jag börjar asgarva (hatar det ordet, men vad finns det annars för ord när skratta inte räcker till?).
Det är såna saker jag kan skratta åt när jag är helt ensam, haha.
Ja, det var bara det, alltså.


En vanlig, spårad, konversation.

Jag: Kan vi inte dra ut i Skövde på lördag och supa jävel, som på de gamla goda tiderna?
Elin: Låter väldigt lockande! Ska på dop på söndag bara men, haha.
Jag: Äh, bakis på dop är väl det ultimata?
Elin: Jafan, du och jag är ju bäst på fest! Älskar såna spontanförslag från dig!
Jag: Älskar att du älskar dom!
Elin: Älskar att du älskar att jag älskar det!
Jag: Älskar att du älskar att jag älskar att du älskar det. Äh, nu blev inte det ens rätt.
Elin: Älskar att du älskar att jag älskar att du älskar att jag älskar det! I can go on all night.
Jag: Det kan inte jag..

Så spårar vi igen, som vanligt. Men nu ser jag fram emot lördag, som fan! Puss och kärlek!

 
 
 


147 meter byts mot 13 mil.

Jag saknar att Kajsa bor 147 steg ifrån mig. Det gör jag verkligen. Jag ska kolla Legally blonde 2 nu, och skulle mycket hellre gått över till Kajsa och kollat den, en typiskt ovärd Matilda&Kajsa- film. Men istället får jag se fram emot många dagar, kvällar och nätter i Götet med min favorit. Puss!


Håll dig borta från honom han kommer att såra dig.

Och det här är vad alla har sagt om dig;
håll dig borta från honom han kommer att såra dig
Det här är vad alla har varnat mig, hej;
du är så bräcklig det kommer att krossa dig
Det här är vad alla har sagt om mig;
håll dig borta från elden, gå inte ute, bär alltid mössa,
klä in dig i wellpap, för du kommer skadas, ge dig aldrig hän
Du har så veka leder, du kommer skrapa dina knän.


Tidigare inlägg
RSS 2.0