Älskling, snacka går ju.

Det finns så mycket som jag skulle vilja skriva och säga, men jag har inga ord. Och orden jag har passar sig nog inte så bra för ett blogginlägg. Jag går från att känna mig rätt så nöjd och lycklig, till att sjunka till botten och känna att allt är ganska så värdelöst. Känner att jag skulle vara i behov av lite mer balans. Äh, vi skiter i det här, det kommer ändå bara bli så jävla lamt när jag inte kommer kunna förklara mig ändå.

Baby, talk is cheap.


Helg i Falköping.

Kommer spendera mestadels av helgen i Falköping, första gången på flera månader. Och det känns bra som fan! Snart sticker jag och hämtar Frida, så åker vi till Lisa för en myskväll. Har sköen inte träffat Frida på fyra och en halv månad, så det är verkligen på tiden. Imorron åker jag tillbaka för att fira Evelina som fyller 20, sen drar vi ut på Terrassen. Och där har jag verkligen inte varit på sjukt länge, sen maj förra året kanske? Hörde att det var gratis inträde med, det skadar ju aldrig. Sen får vi se om jag spenderar natten i Grolanda eller Skara, beroende på om jag har skjuts hem. För att köra på en nykter kväll är inte min grej, inte. Verkar bli en grym helg- igen!

I'm trying not to think about you, can't you just let me be?

Den här låten skulle nog jag skrivit, om jag hade förmågan:

Goodbye my almost lover
goodbye my hopeless dream
I'm trying not to think about you
can't you just let me be?

So long my luckless romance
my back is turned on you
I should have known you'd bring me heartache
almost lovers always do


And when you left you kissed my lips
you told me you would never
ever forget these images
no.

Resten av kvällen kommer spenderas med Bergh, pizza, film och tjöt. Imorron och fredag är det jobb, världens bästa jobb.

Ge mig ett jobb.

Fan vad lack jag blir att det ska vara så svårt att få ett jobb. Suger att vara i den här åldern, då man är för ung för att vara utbildad till något, och för gammal för att vara billig i drift. Jag behöver ett jobb, jag behöver jobba mer än elva dagar i månaden, och jag vill ha det snart! Fan. Och arbetsförmedlingen ska vi ju inte ens gå in på.
Dock ser jag fram emot onsdagen, torsdagen, fredagen och lördagen. Ja, i stort sett resten av veckan.
Idag har jag varit rätt nyttig ändå- gymmat, simmat, varit ute och gått och städat Johans lägenhet sen lördagen. Och haft vettiga och tankeställande konversationer med bra människor, tack för det.


Klippa lugg igen kanske?

Lyckad lördag.

Vilken ironi att det inlägget jag skrev för nån vecka sen passar in i mitt liv nu igen. Det trodde jag inte att det skulle göra på länge, men tydligen.
Lördagen var grym i alla fall. Hängde lite i Johans lägenhet innan, och vi kom inte iväg till festen förrän vid halv tolv. Men det blev en väldigt lyckad kväll/natt, för en gångs skull när man har såna stora förväntningar. Note to myself: inte halsa sprit klockan två på natten, det gör en fullare än vad man tror man är, och man mår kasst dagen efter. Presenten till killarna vad tydligen den bästa de fått, om man tror på Mattias, haha. Så, det var allt jag säger om den kvällen. Och ett speciellt tack till Bergh och Ludvig för stöttningen hela kvällen, till Elin för mitt fyllesamtal där nångång och till Lisa för smsen :) Puss på er!
Någon som har bilder sen lördags- skicka dom gärna! Jag är som vanligt sämst på att använda min kamera.

Annars har jag verkligen ingenting roligt att dela med mig av. Heyhey.


Ikväll finns bara ikväll.

Hade en väldigt bra kväll igår, med mycket skratt och prat. Det behövdes. En av gårdagens kommentarer, som jag kommer ihåg:
X: det är så gött att vakna upp en bakisdag när man smakar KörvaGöran i munnen..
Hahaha, ja, lite internt kanske, men det mesta vi sa kunde missuppfattas på något sätt.

   

Nu ska jag börja göra mig iordning, och jag har ingen aning om vart jag ska börja eller vad jag ska ha på mig. Alltid denna jävla klädångest som gör att man funderar på att skita i allt, vafan är grejen?
Ikväll finns bara ikväll och ingen morgondag!


Undang(l)ömda kläder och helgplaner.

Rotade igenom några lådor i mitt rum häromdagen, då jag hittade en t-shirt som jag knappt visste jag hade. Eller okej, jag visste det, men jag har aldrig gillat den riktigt. Det var bara för att jag inte fattade hur jag skulle ha den eller när jag skulle använda den. Nu längtar jag tills våren/sommaren så jag kan använda den utan att frysa ihjäl:



Ikväll ska jag och runt sju andra brudar till Voda och käka middag, dricka och tjöta. Jag dricker vatten och kör bil dit, duktig som jag är. Men mest handlar det om ekonomi, såklart. Innan middagen ska några av oss leta presenter till Ludvig, Axel och Mattias inför imorgon, och det kan nog bli rätt roligt. Synd bara att det inte finns någon sexshop i Skövde, eller finns det det? We'll see.

Imorgon: först ska jag, mamma och farmor till Kristinedal och köpa tyg. Har man inte ekonomin till att köpa kläder så får man be mamma sy. På kvällen är det dags för 60-årsfesten (20+20+20) för L, A och M. Har lovat att de får mula mig i snön om jag lämnar festen innan klockan 06.00 på söndagmorgon, vilket nu i efterhand känns som ett rätt dåligt löfte..

Söndag: har inte riktigt bestämt mig för vart jag ska sova. Med tanke på att natten både lär bli hård och lång, känns det bäst att sova i Johans lägenhet då man inte har några föräldrar och syskon som väcker en. Om jag mår bra och inte är för bakis (hah, vem försöker jag lura) så ska jag och mamma åka till Överby att shoppa. Finns ingen bättre att shoppa med än mamma, av diverse olika anledningar..

Ha en bra helg, det ska fan jag ha!


Må-bra-videor.

Tittade precis på flera videoklipp på två barn på barnhemmet där nere. Har låtit bli att kolla på dom då det gör så jävla ont, men idag kände jag att jag var stark nog att kolla på dom. Såhär utspelade sig ett videoklipp:
Jag: What's your name?
Gideon: Gideon.
Jag: What's my name?
Gideon: Matilda (med hans egna uttal, som jag skulle kunna känna igen närsomhelst, vilket låter mer som Matela).
Jag: How old are you?
Tystnad..
Jag: Are you three?
Gideon: Yeeees.
Jag: Am I your favourite?
Gideon: Yeees.
Han tar av mina solglasögon som han har på sig, sätter på mig dom och sen får jag en puss. Visserligen efter att jag frågat om jag kan få en, men ändå.
Och det var kanske bara jag som brydde mig om det här, men det är en stor del i min lycka. Det enda negativa är att jag inte filmade mer på barnen, men det kanske är en bieffekt av att man tappar bort den kameran man kunde filma på..


Tack för rosorna vid vägen, tack för törnet ibland dem.

Dunkar musik på högsta musik volym (kan ha och göra med att jag är förkyld och knappt hör något) och sjunger så bra det funkar med min hals. Jag är jävligt pepp, och jag vet inte vart det kom ifrån riktigt. Men jag ska inte klaga, för fan vad bra saker känns nu! Längtar till mina "andra-barn" (för Sydafrika-barnen kommer alltid ligga närmast mitt hjärta) som jag ska jobba med imorron. Sen att vi skulle se teater gör ju inte saker tråkigare. Sen längtar jag till att sminka mig, platta håret och ha på mig något annat än mjukisbyxor och linne. Det brukar kännas så när man varit sjuk och inte sminkat sig på fyra dagar, va?! Jag längtar ännu mer till fredagsplanerna, för att inte tala om lördagsplanerna. Lördagen gör min hela månad, förhoppningsvis, haha. Men ja, klart som fan, inget eller ingen ska få mig negg på lördag. Sen får vi se hur det blir med söndagsplanerna, men om de blir som planerat blir det brabra! Att jag sen har 200 spänn att leva på tills den 27:e, och jag vet att jag kommer behöva bränna minst 400 enbart på fredag och lördag, har jag inte riktigt räknat ut matten där.. Men det får inte mig att bli negg, nejnej.

Det var fan längesen jag kände mig såhär pepp, har nog inte gjort det sen juldagen. Så yääy, fan ta den som förstör det här.

För övrigt, var det bara jag som tyckte Timo Räisänen var fruktansvärt pinsam igår på P3-guldgalan? Det gjorde att jag nästan stängde av tv:n, jag klarade inte av att se eller lyssna på honom! Nästan samma känsla som när Sverige tappade en sexmålsledning mot Slovenien igår. Fyfan.

"Tack för rosorna vid vägen, tack för törnet ibland dem."


En vanligt sjukdag.

Är i stort behov av att flytta hemifrån. När man inte bor hemma och är sjuk så vill man bara åka hem till mamma och pappa. Men när man bor hemma, är sjuk och inte kan göra så mycket, vill man bara vara ensam. Dubbelmoraliskt, det där. Ska i alla fall försöka ta mig till Karin senare ikväll- kolla p3 guldgalan med tjejerna. Hinner kolla på Sveriges match i handbolls-EM först, det som var viktigast för mig och Emma, haha. Om inte min näsa slutar rinna kan jag ju alltid sätta en tampong i varje näsborre. För nu orkar jag inte ligga hemma och tänka mer, måste socialisera och tänka på annat.

Hey.


Or are we just holding on to the things we don't have anymore?

Är sjuk, och hoppas verkligen inte det slår ut och blir värre. Är förkyld och näsan rinner konstant, nyser varannan minut, ont i halsen och öronen, frossa, och är verkligen trött hela tiden- oavsett hur mycket eller lite jag sover. Kände mig på gränsen till att svimma idag innan jobbet, men jag tog en ipren, la mig ner, och sen gick de jobbtimmarna också förbi.

Har börjat läsa Freds bok, en dokumentärbok om en autistisk pojke och hur det påverkar hans familj och bekanta. Tycker verkligen det är sjukt intressant att läsa och lära sig mer om. Samma med teckenspråk, har aldrig förstått hur mycket det kan hjälpa till (med döva förstår jag ju, men inte med funktionhindrade på samma sätt), och hur roligt det är att använda och lära sig. Lärde mig nya tecken av en elev på skolan idag, det är väldigt inspirerande.



...or are we just holding on to the things we don't have anymore?
Sometimes time doesn't heal
no, not at all.
Just stand still while we fall in or out of love
again I doubt I'm gonna win you back when you got eyes like that.
They won't let me in
always looking out.

.

 

jag trodde saknad var något man kunde lära sig att leva med.


Sen en tid tillbaka har jag varit tom.

Det finns inte så mycket att uppdatera av värde. Tänker inte speciellt mycket, gör inte speciellt mycket. Igår var vi på Mihlzéns teater på Skara Skolscen, sen åkte vi (jag, Ems, Engström, Karin, Bergh, Matilda och Simone) hem till Ems där vi åt plockmat, tjötade och hade någon slags massagemarathon. Vilket var välbehövligt, med tanke på hur fucked up mina axlar är. Mysig kväll, indeed!
Om nån timme ska jag ta och gå ner till idrottshallen där Sara är, och vi ska kolla på handboll. Middagsmyset med Lisa fick flyttas igen, men den som väntar på något gott väntar aldrig för länge.
Imorgon är det jobb igen, och jag längtar! Det är jävligt sällan man kan säga så. Nya jobb har jag sökt med, och alla har med funktionshinder att göra, om jag minns rätt. Från elevassistent i Falköping till att jobba på elevhem i Skövde.

Sen en tid tillbaka har jag varit tyst
och försökt att känna efter hur det känns
Ja, man gör som alla andra och försöker att bli van
men jag har tröttnat på att vara likadan.

Jag lever för kicken, precis som du.

Hur kommer det sig att man känner sig som mest levande precis innan man faller? Är det för att man vet att man kommer falla, kommer dö en bit, som gör det hela så himla... fascinerande, himlastormande, underbart? Är det det som gör att man uppskattar just det tillfället, den personen, så oerhört mycket? Är det det som gör att man väljer spänningen, vilket leder till att hjärtat krossas, framför det trygga? Jag tror fan att jag är i behov av att känna, och jag kan inte tvinga mig själv att känna något med den säkra personen, men jag kan heller inte tvinga mig själv att inte känna något med den personen som jag vet kommer krossa mig. Som jag vet kommer få mig att må dåligt i slutändan. Och, med tanke på att jag är en person som måste känna, oavsett om det är åt-helvete-känslor eller må-så-jävla-grymt-känslor, så avskyr jag sitsen jag är i nu. Då jag har försökt/försöker tvinga mig själv att sluta känna något för en viss person, vilket gör att jag går runt och försöker vara känslokall. Igen. Jag lever hellre för kicken, än att leva så här. Det jag ser fram emot nu är att jobba med barnen på särskolan. That's pretty much it, liksom. Jag ska inte klaga egentligen, då jag för tillfället har valt att bekräfta mig själv istället för att må dåligt på grund av någon annan, så det är ju självförvållat med känslolösheten. Men det kändes som att det var dags att ge upp en drömvärld, så jag ska försöka hålla på det här nu. Even though it sucks.

Du sprang så fort du kunde för att hinna få ett lyft igen.
Du kvittade all din trygghet mot en kick som inte hjälpt dig än.
Du ville bryta isen.
Men du klarade inte krisen.
Det vet du, men det tar emot.
Du kanske borde tänkt på hur du mår.
Du kanske borde tänkt på hur det går.
Du kanske borde tänkt på konsekvensen, mer än kicken, idiot.

(Egentligen passar hela texten in, men ja, det blir lite långtradigt att läsa, kan tänkas.)

Probably the best job in the world.

Telefonen har fan ringt var femte minut sen jag kom hem för en timme sen, och ringer nu med för den delen. Men jag har slutat svara, eftersom det i mer än hälften av samtalen är försäljare som ringer. Och om det inte är någon charmig skåning, vilket det knappt aldrig är, så får det vara.

Har igår och idag hoppat in och jobbat på särskolan i Axvall igen, vilket jag ska få göra imorron också. Älskar verkligen det jobbet, människorna och stället! Jobbar från 6- 9 timmar per dag med såna härliga ungar- hur kan man låta bli att älska det? Plus att det känns sjukt bra när man kommer in i rutiner och blir medräknad som en i "gänget", att få ta ansvar och att kollegorna tror på att jag klarar det. Visserligen har mina jobbtider gjort så att mina fritidsplaner med Lisa, Bella, Sandra och Malin fått flyttats, men så är det. Anledningen till att jag är hemma är ju för att jobba- så då kan jag ju inte tacka nej när jag väl får jobb.

Och helt plötsligt mår jag riktigt bra igen.


They will not control us.

Skitsnack en söndagsnatt:
Sen 20 dagar tillbaka kan jag inte lyssna på kärlekssånger. Jag mår dåligt när jag hör en låt om hur jävla bra och lyckliga alla är. Om jag hör en sång på radion stänger jag av den, om jag går in i en affär som spelar en kärlekslåt går jag ut. De band jag har lyssnat på de senaste veckorna har varit ganska deppiga/hårda, om man ser till min Spotifylista. Och det får mig att må så grymt mycket bättre! Dropkick Murphys har blivit ett kärt återseende, till exempel. Samma gäller med filmer och tv, mycket bättre att kolla på Sex and the city och The Hills där hjärtan krossas, än kärleksdravel där de får varandra i slutändan. Herregud, jag som aldrig har varit emot det förrän nu, det är en jävla skillnad på att vara en glad singel och på en bitter, krossad och missunsam singel.

Godnatt.

Ikaros.



När jag tänker tillbaka på min barndom
ser jag skräckbilder tydligast av allt
Ja, de gånger de skrämde eller slog mig
är de minnen som hårdast sitter fast
För som barn tar man kärleken för given;
allting annat är mot ens natur.


Lördagen.

Igår träffade jag Lossan för sista gången på 85 dagar- det kändes i hjärtat. Kommer sakna att ha någon som vet allt om hur man fungerar och tänker, med tanke på att vi tänker exakt likadant. Någon som aldrig dömer, oavsett hur många misstag och felsteg jag än tar, någon som ofta gått igenom liknande saker, med andra personer bara. Ha det så jävla roligt nu, hjärtat!

Kvällen avslutades igår hos Bergh, med en del felskickade sms, skratt och framtidsplaner. Eftersom jag glömt av allt vad en kamera är så har jag inga bilder, men det får vara.

Äh.

When you're dreaming with a broken heart the giving up is the hardest part.

Jag hade tänkt att höra av mig till någon/några ikväll för att ses, men jag orkar verkligen inte. Det tar emot att gå upp från soffan till toaletten, så det känns inte som att möjligheten att vara social existerar för mig ikväll. Alltså kör jag på en fredagkväll i soffan med mams och Morden i Midsomer, rätt skönt det med.

Har haft en väldigt bra vecka. I onsdags kom jag, efter många om och men, fram till Götet. Efter inställda och försenade tåg hoppade jag (+ Rickard och Julia) på ett x2000 tåg, så jag blev inte alls så försenad som jag skulle blivit egentligen. Kajsa mötte upp mig på stationen, vi åkte till Moas mysiga lägenhet dit Sofia och Simone också anlände. Vi lagade tacos, drack, tjötade och skrattade en hel del kan sägas. På grund av några okända anledningar kom vi aldrig längre, haha. Men det var väldigt trevligt i alla fall.
Torsdagen, gårdagen, spenderade jag och Simone på stan och shoppade. Shoppandet stod visserligen bara för Simone. Har aldrig, i hela mitt snart 20-åriga liv, varit i Götet utan att shoppa förrän nu.
Sen åkte vi hem så jag var hemma lagom tills farfars kalas. Vid halv åtta igår kom Ludvig förbi för "filmkväll", men när klockan var halv tolv kom vi på att det inte var någon större idé att sätta igång den. Så det blev mest tjöt, musik och skratt :)
Imorse, efter sådär 4-5 timmars sömn, gick jag upp vid halv sju för att åka och jobba på Särskolan, där jag spenderat över nio timmar idag. Goa pengar, goa människor!

When you're dreaming with a broken heart the giving up is the hardest part.


Kvällsnöje.

Har pratat med min fina skåning Johanna ett bra tag ikväll, och för ett tag kändes allt som vanligt igen. Höra hennes skratt, hennes dialekt och röst var som att vara tillbaka i vårt rum i Obs. Och det var en underbar känsla. Skönt att kunna ha någon som vet exakt vad man gått igenom där nere. Kärlek!

 

Imorron drar vi till Götet, som veckoplanen sa. Borde börja fixa lite inför det, även om det inte är mycket att fixa. Fick i alla fall igång Itunes förut, efter två veckor, så nu kan jag lägga över musik till min nya, fina, Ipod. Sen att det fick spelet och la in låtar jag inte sa till om, är en annan femma. Får fixa det en annan dag.
Har lite upp och ner humör och är inte så pepp på något, som jag förväntat mig att vara, men det blir nog bra. Klart det blir bra!
Nu ska jag dra några SATC-avsnitt innan jag lägger mig, eftersom jag numera aldrig kan somna innan halv två. Gött liv..


And I would take all your suffering.

Vad jag behöver:

  • ett fritidskort från onsdag- torsdag.
  • en lägenhet i Sthlm, Götet eller valfri annan stad, där hyran är betald ett år framöver.
  • ett jobb
  • en fungerande dator
  • en ny hårfärg (rött? brunt? svart?)
  • ett skjut
    Haha, ja, givetvis var den sista punkten ett skämt, men de fyra översta var i alla fall seriösa. Så om ni kan hjälpa mig med dom- let me know.
     

  • Veckans planer.

    Jag gillar den här veckan, då jag har saker att göra mestadels av tiden:
    Idag: var i Skövde, shoppade och hittade en vinterjacka. Så jävla skönt att inte behöva gå runt i skinnjackan och frysa ihjäl, eller gå i den grön-svarta som är för liten. Sen gick vi på bio, jag och Ejlan, Luftslottet som spränges. Och ja, den var grym. Inte lika grym som boken, men ändå.
    Imorgon: ska fika med Bella och Sandra på Nockes. Skulle träffa Lossi på kvällen, men det blev framflyttat, så kvällen är än så länge öppen.
    Onsdag: åker till Götet med Sofia och Simone, för att hälsa på Kajsa och Moa. Utgång på kvällen, eller liknande.
    Torsdag: är i Götet tills någon gång på eftermiddagen, då jag åker hem för att fira farfars födelsedag.
    Fredag: jobbar på särskolan 8- 17.
    Lördag: ska träffa Lossi för en fika och säga hejdå innan hon åker (fan). På kvällen är det minifest hos Bergh som kommit hem från Egypten :)
    Söndag: ?


    Puss!


    Jul- och nyårsbilder.

    Julafton, juldagen och annandagen:



             

    Nyårsafton:


       

    Grym julafton, juldag, annandag och nyår. Tack för det!


    2009/2010.

    2009 är slut, och när jag och Emma satt och pratade igår och skulle analysera året som gått, kom vi på oss själva med att knappt minnas något. Om jag ska vara ärlig har jag ingen aning om vad jag gjorde mellan januari- juni (studenten) förra året. Det är som en enda dimma, vilket det kanske är så det ska vara när man ska ta studenten. Men det är rätt läskigt att inte ha någon aning om vad man gjort under en sexmånadersperiod. Visst, jag fattar ju själv att jag gick i skolan, festade och hängde med folk, men när, var och hur har jag ingen aning om. Har ingen aning om jag tyckte det var en bra vinter/vår, om jag mådde bra och gjorde saker jag ville och gillade.

    Sommaren gick nog ganska smärtfritt förbi den också, med jobb, fest och lite bad. Men om jag ska vara ärlig minns jag inte så mycket av den heller. Herrejävlar, vad hände med mitt grymma minne? Kanske dags att dra ner på spriten?! Det enda minnet som jag har, klart och tydligt, av 2009 är Sydafrika. Vilket var det absolut bästa som kunde hända mig det här året, den absolut bästa present jag fått av någon (tack mamma och pappa!).

    När folk frågar vad jag har för förväntningar på 2010 så har jag inga, överhuvudtaget. Vilket känns en aning deppigt- ja. Men vad ska jag ha förväntingar på? Jag vet att hela min vinter, vår och sommar kommer gå åt till att behöva jobba här i Skara, utan mina närmaste vänner nära. Jag behöver pengar för att kunna resa mer, och då funkar det inte att flytta till en annan stad och troligen lägga mer än hälften av min lön på hyra, mat osv. Jag bor hemma för att bo gratis- för att kunna uppfylla flera av mina drömmar. Det kommer göra mig galen flera gånger- bo i den här staden, och gå på min familj 24/7. Jag är van att bo ensam i en lägenhet eller med 10 vänner, men att flytta hem igen är ingen höjdare. Och med det menar jag såklart inget ont om min familj, vilket ni borde förstå, men man vänjer sig att klara sig själv. Och man uppskattar allt så mycket mer om man får lite perspektiv på det (alltså, att inte träffa familjen varje dag). Ja, jag låter hemsk, men så är det inte riktigt.
    Plus att, som jag nämnde, fem av mina närmaste vänner inte kommer vara i den här staden (landet) den här vintern/våren. (Nämnde jag också att jag är så jävla tacksam för att jag alltid faller för svinen? Inte? Okej, men då vet ni det nu.)

    Förlåt för min oerhörda cyniska sida som kommer fram, men det är så jag känner.

    Nyår var i alla fall lyckat igår, större delen av kvällen. Breakdown där vid två-tretiden igen, men ja..
    Tack Karin för en sjukt mysig och rolig kväll! Och tack Emma för att vi gick in gratis på Olins, haha. Bilder kommer kanske senare, när jag hämtat min kamera.

    RSS 2.0