matilda-

En tanke om vad jag vill läsa på högskolan- fritidsledarutbildning med inriktning funktionsnedsättning. För det känns verkligen som det är handikappade barn jag vill jobba med. Om jag känner så om något år vet jag inte, men just nu är det ett bra alternativ. Just den inriktningen med funktionsnedsättning är ju det som gör det, jag vill inte bara gå en fritidsledarutbildning. Men kruxet är väl då att jag vet bara Vara folkhögskola som erbjuder en sån utbildning, och hur lockande känns Vara att plugga i i två år? Inte alls, om jag ska vara ärlig. Får kolla vidare det. Att bli specialpedagog, som mamma, tar en jävla tid, men annars är väl det något med.

På tal om annat så är det exakt 1 månad kvar idag tills vår student. Det känns helt sjukt, det var så nyss vi började ettan och det kändes som att det var ett helt annat liv, en evighet, innan det var vi som skulle ta studenten. Och nu, nu är det bara en ynka månad kvar. Men ändå så har jag inte så mycket blandade känslor. Givetvis för att inte träffa vännerna i Fkp varje dag längre, men när det kommer till skolan så är jag så totalt klar med den. Om jag skulle valt om gymnasieprogram skulle jag aldrig valt samhäll. Inte en chans. Juridikinrikningen ångrar jag inte alls, men samhäll är inget för mig. Vafan liksom, jag hatar att plugga och gör det nästintill aldrig, då känns det inte riktigt som rätt linje va?

Hon sa: "Nu har jag rensat ur, nu spelar ingenting nån roll
Nu kan det blåsa vart det vill, för nu är allt tillbaks på noll
Och här kan allting börja om, nu kan jag se vad jag förträngt
Nu ska jag passa mig för dom som aldrig gjort som dom har tänkt
För jag vill aldrig bli en sån, så har jag lärt mig det igen
Det kanske passar nån, men inte mig och inte än."