In the end it doesn't even matter.

29 september 2008 skrev jag såhär i bloggen:
"Om ett år hoppas jag jag är utomlands. Det ska jag fan lova mig själv, 1 oktober år 2009 är senast då jag ska vara iväg. Antingen om det är som volontärarbetare i Afrika eller jobba nånstans i London, på Kreta eller vadsom. Kanske barutbildning i Thailand. Jag är inte omöjlig nånstans när det gäller det här. För jag ska göra allt, det är bara vilket jag ska börja med. Och att få pengar till allt eftersom bara själva volontärarbetet kostar 30.000 ungefär så lär ju inte pengarna strömma över direkt. Men det är ett senare problem."

Lite ironiskt att det är, på dagen, rätt sagt av mig. Att jag höll mitt löfte och inte kommer vara i Sverige när de är 1 oktober. Eller rättare sagt, tio dagar.. Har haft lite breakdowns angående det, att jag lämnar alla jag älskar (även om det bara är för några månader) och tyckt det varit ganska jobbigt och sagt att jag inte kommer klara det. Men vafan, det är det här jag brinner för, som jag har brunnit för så länge jag kan minnas- klart som fan jag klarar av det!

Idag: till Skövde och köpa bikini och ta sista sprutan. Sen hem till Skara, handla, sen kommer Julia och Emma hem till mig. Puss.


Spread the word, baby

Spread the word:

Och ditt namn är?
Är du någon som jag ska komma ihåg?

E-postadress: (visas bara för mig)

Har du en blogg?

Vad har du på hjärtat?

Trackback
RSS 2.0